Alte Reben & Dolcetto

Med tonerna av Carl Philipp Emanuel Bach, så inleder vi denna kväll med pompa och ståt. Vi kastar av oss jackor och skidbyxor för att tränga oss fram till brasan, som vår ena gäst tände upp till oss. Mr. K, vet att vi alla är frusna efter dag på fjället. Vinet är upphällt i immiga glas och doften av brasans björkved hänförs sig vackert tillsammans med dofterna från vinet. 

En liten sipp av detta vin, gjorde oss mycket glada och insåg omgående, att vi kommer få en sprakande kväll. Även att det inte är fredag, så blir det fredagsmys. Men det sagt så innebär det att vi gör som på Kopparkullen en fredag. Vi tar en större mängd med lättsaltade chips (mandelpotatis) och så strör vi hänsynslösa mängder med röd kaviar över, för att förgylla dessa två råvaror, så ritar vi på med smetana, strör med dill, rödlök och gräslök. Enklare men godare än så blir det inte.

Låt mig även få presentera kvällen första vin som tillsammans med fredagsmyset skall få oss att dansa i neon. 2014 Abtsberg Riesling Alte Reben Trocken. Ett vin med stor personlighet, doften av kall skiffer, bensinmacken och den rena friska frukten. Smaken är klar och tydlig, fruktigheten från stenfrukt är markant och återigen så speglas doften till sin smak. Mineralerna leker med min tunga och vinet är riktigt långlivat.   

”Druvorna skördas för hand vid perfekt mognad och transporteras snabbt till vinkällaren. Musten får jäsa på rostfria ståltankar vid låg temperatur och vinet lagras sedan på tyska ekfat några månader före buteljering.”

Att tillföra vinet sälta, Umami och syra, är något vinet uppskattar. Ett piggt vin som blir ännu mer sprudlande. Romens sälta och havskänsla får vinet att kännas tryggt och skiffertonerna bli även de tydligare. Att lökens beska skulle spöka till viner trodde ingen, och heller så blev det inte. Utan att löken, dillen och gräslöken fick vinet att leverera en fin örtighet och sötma. Vi kunde inte få en bättre början på kvällen en denna. 

”Maximin Grünhaus äger cirka 30 hektar vingårdar i ett sammanhängande stycke vid Mosels biflod Ruwer i närheten av Trier. Traditionellt delar man in egendomen i tre olika vingårdar; Brudersberg, Herrenberg och Abtsberg. Vingården Abtsberg är den centralt belägna brantaste delen med en jordmån av blå skiffer. Det räknas även som den kvalitetsmässigt bästa delen vars vin tidigare reserverades för biskopen på den tid egendomen tillhörde klostret Sankt Maximin i Trier.”

Brasan värmen och vi har kommit i mood, vi sippar i oss de sista dropparna av första vinet och tar plats intill det fina bordet som är gjort av björk, varma tallrikar ställs fram, de välputsade glasen är redo och från det öppna köket så fotar det himmelskt. Kvällen till ära så har vi en mycket bra kock som har erfarenhet av flertalet stjärnor. Så kvällens varma presentation är i hög form. Det bjuds på Ren från Norrland, till detta så serveras en pure på pumpa, även råriven pumpa, stekt kål, torkade kråkbär och en svart tryffel sås.

Till denna rätt så kommer nästa vin från Piemonte, och från producenten Cigliuti. Och deras Dolcetto d’Alba från årgång 2016, är det vi skall njuta av tillsammans med renen. Ett vin som vi i många år fått ta del av och det vi alltid vet, är att vi aldrig blir missnöjda på denna stil. Vinet är ungt och har en inbjudande doft, som får oss att tänka på viol, rosenbuske, körsbär och kråkbärens syrliga sötma. Smaken är som sin doft men adderar till de fina dragen av färsk basilika, timjan och ett uns av rosmarin. 

Vi tycker om att vinet är vinifierat med naturlig jäst och att vinet enbart fått vila i ståltank. Att låta vinet få vila i fat, skulle göra vinet för bundet och jag är rädd att frukten inte skulle få briljera som den verkligen får göra nu. Såklart ingen filtrering eller klarning, detta gör vinet så naturligt gott.

”Cigliuti ligger på kullen Serraboella ovanför byn Neive i Barbaresco, Piemonte. Här har Cigliuti-familjen buteljerat vin under egen etikett sedan 1964. På sina 6,5 hektar odlar de enbart blå druvor från vilka de framställer sina fantastiska viner. Hos Cigliuti arbetar man i dag efter ekologiska principer i vingårdarna, det innebär bland annat noll tolerans till kemiska tillsatser och bekämpningsmedel.”

Vinet tycker verkligen om rätten, det lena protein som köttet friger sig ifrån är perfekt till vinet ungdomlighet och sprudlande röda frukt. Pumpan överlåter en fin sötma till vinet och dess röda frukt blir mer tydlig. De torkade kråkbären, de ser till att vinet behåller sin livlighet och får oss att häpna över hur gott de två är tillsamman. Att få äta sås med sked är få förunnat och att den inte är helt slät gör oss inget denna gång. Att det fastnar tryffel mellan tänderna, låter vi kallas lyx. Vi alla runt bordet kan inte annan än njuta i fulla drag. 

Efterrätten är redan förberedd och det kommer choklad, kaffe och whiskey, serveringen kommer att ske intill brasan, och resterande för kvällens historier kommer att stanna här. För nästa vecka så kommer jag att påbörja, där vi denna kväll slutade. Men ett stort tack till alla inblandade och till er som tar hand om disken, för alla vi skall vara 8i8:an i morgon bitti. För er som inte vet vad detta moment är, googla. Tack för mig, ses på fjället.