Kebab och Rödpang
Denna tid på
året är ju så mysig! Känns som att många runt om landet är trötta på att sitta
ute så stans serveringar, det blir mer och mer hemmamys såsom ljus och filtar.
Hösten är på väg, en tid med vackra färger på stadens alla träd. Den pigga
getingen (människan) börjar att stanna upp och få ett lugn i sig. Man behöver
inte spendera hela dagen på Stureplan för att synas, eller ligga och fräsa med
den stora motorbåten vis slussen (båten som är belånad från topp till tå, samt
på naturens bekostnad). Det är nu som vi inser att höstens lugn är på ingång
och det skall vi verkligen ta vara på! Jag tillsammans med min Miss E strandade
för två veckor sedan, och nu är vi inne i ett stim av skaldjur, säsongen är
precis i sin början. Nu njuter vi minst en gång i veckan av havets läckerheter.
Förra helgen badade vi tillsammans med hummer, kräftor, havskräftor och dess
goda tillbehör, denna helg skulle bli lite mer sofistikerat. Låt mig presentera
kvällens första rätt. Medans Miss E tog en välbehövlig vilostund på soffan, så
ställde jag mig i snickerboa för att laga upp kvällens gourmetresa tillsammans
med Enjoywine. En enkel rätt, men med mycket kärlek skulle bli först ut i
kväll. Halstrad havskräfta, stekt i cocosolja, vilande i soya och sexfotad
buljong, stekta rötter, hibiskus och smörad tryffelkräm. Såklart skall rätten
presenteras på Calle Forsbergs eleganta keramik. I glaset så hälls en läcker
Vouvray, och doften av Terroir sprider sig mitt Riedel glas. 2012 Vincent Carême Vouvray Le Peu Morier
är först ut i afton.
Vi provar ett vin med stor komplexitet och elegans. Ett
vin som i doften balanserar urläckert på ett blött ostronskal. Vinet har stil
och personlighet, min nos packas med dofter av minerala tillhyggen, akacia
honungens sötma, höstens sista fallfrukt (plommon) och nästan övermogen Grape,
tänk er en grapefrukt som legat i kylen en dag för länge, den vill utstråla sina
friska dofter från sitt skal, men när man luktar och gnuggar lätt på skalet så
kommer ett uns av ålders höst fram och precis dessa toner som framstår i vinet,
absolut inget negativt men alltid lika roligt att finna specifika dofter. När
jag sköljt vinet i min mun så förstår jag varför jag väljer att steka kräftorna
i både brynt smör och cocos, enbart för att vinet utstrålar en smörighet. För
att inte tala om vinet rökiga stil, kan med ödmjukhet erkänna att vinet enbart
kompletterade rätten. Jag vill gärna inte prata om mat och vin i kombination.
Det ordet betydelse innebär, att någon av sidorna har något som saknas! Och det
är inte det jag är ute efter. Jag vill att mat och dryck skall harmonisera och
bli ett tillsammans. För att båda sidorna talar samma språk inte att den ena
skall lära sig efter den andra. Precis så gjorde detta vin tillsammans med
rätten. Vinifikation: Druvorna kommer från vingården Le Peu Morier, vars
jordmån består av lera och flintsten. Efter pressning har vinet jäst på tank
innan det slutligen lagrats på 400 liters franska ekfat (varav 5% nya).
” Vincent Carême tillhör
den nya generationen vinmakare i Loiredalen, hans vingårdar ligger i distriktet
Vouvray och det är där i den kalkrika jorden druvan chenin blanc trivs som
bäst. Vincent har fått sin skolning hos några av Loiredalens mest framträdande
biodynamiska/ekologiska vinmakare. Han har själv arbetat ekologiskt sedan 2002
och samtliga av hans vingårdar är sedan årgång 2010 även AB certifierade.
Precis som många andra bra producenter lägger Vincent större delen av sin tid
och arbete ute i vingårdarna.”
Tro inte att
jag är dum nu, jag är en helt vanlig vingalning som även jag gillar skräpmat. Men
kanske på ett annat sätt, att göra den perfekta burgaren på redikött, låta
pommes frites bryna sin krispighet i Ankleverfett, istället för djävulsfett
från helvetet. Mindre galant pizza från lokala degen, den jag gör med fräscha
och goda grönsaker, egenkokt tomatsås och 18 månaders vit Serrano istället för
ammoniak penetrerad dansk/tysk gris. Vällagrad ost från Burträsk istället för pizzaosten.
Vad tusingen det nu är? Så denna kväll skall vi från Snickerboa servera ”Kebab”
på mitt vis. Tillsammans med tanninbessinad Barbaresco från Underbara familjen
Rivetti, 2010 La Spinetta Barbaresco Bordini är det jag häller upp!
Vi tänker
oss nybakt bröd, bakat på ekologiskt mjöl, stekta pardonens, bifftomat, tre
sorters sås, mild, starkare och galet stark. Hackad sallad, lök, milda peperoni
och tunt skivad entrecote med krasse och sensommar lök. Visst låter det enkelt,
ack så sjukt gott. Vinet älskade att få gro sig i denna underbart fräscha rätt,
vinet finner hettan som parerar perfekt med vinets ”ungdomlighet” och dess
tanninsturktur. Aningen söta tomatsåsen som lirkar fram den röda och påtagliga
unga frukt som vinet bär på. Köttets protein kan vi tyvärr inte tala om denna
kväll. Men köttets kvalitet tillsammans med örterna blir som ett heltokigt par
på sina äldre dagar. (välmörat) För övrigt så var 2006 första årgången av denna
Barbaresco från La Spinetta. När vingården köptes var tanken att öka
produktionen av Langhe Nebbiolo men halvvägs in i vinifireringen visade det sig
att kvalitén på frukten och vinet matchade spinetta-teamets krav för Barbaresco.
”Azienda Agricola La Spinetta ägs av
familjen Rivetti och har sitt ursprung i Castagnole Lanze, Barbaresco. Här
tillverkades det första vinet 1977, en vingårdsbetecknad Moscato d’Asti. Idag
är La Spinetta långt mer känt för sina kraftfulla men eleganta röda viner, och
från fler ursprung än Barbaresco. År 2000 gjordes det första vinet på Campé i
Barolo, 2001 startade arbetet i Toscana på Casanova och 2011 köptes anrika
Contratto i Canelli för produktion av mousserande vin enligt traditionell metod
av Chardonnay och Pinot Noir. Oavsett i vilket ursprung La Spinetta arbetar är
det alltid typiska, inhemska druvor för området som gäller. Arbetet i vingården
är prioriterat för att nå den druvkvalité familjen kräver för sina viner. Lågt
skördeuttag och grön skörd under sommaren är nyckelfaktorer. La Spinetta
arbetar traditionellt med hästar i cru-vingårdarna, helt utan bekämpningsmedel
och till 75 % biodynamiskt. Flera gånger har man tilldelats tre glas i Gambero
Rosso och 2001 utsågs La Spinetta till Årets Vinhus av guiden.”
Porslin till Havskräftan kommer från www.calleforsberg.com
Kommentarer
Skicka en kommentar