Kebab och Rödpang

Denna tid på året är ju så mysig! Känns som att många runt om landet är trötta på att sitta ute så stans serveringar, det blir mer och mer hemmamys såsom ljus och filtar. Hösten är på väg, en tid med vackra färger på stadens alla träd. Den pigga getingen (människan) börjar att stanna upp och få ett lugn i sig. Man behöver inte spendera hela dagen på Stureplan för att synas, eller ligga och fräsa med den stora motorbåten vis slussen (båten som är belånad från topp till tå, samt på naturens bekostnad). Det är nu som vi inser att höstens lugn är på ingång och det skall vi verkligen ta vara på! Jag tillsammans med min Miss E strandade för två veckor sedan, och nu är vi inne i ett stim av skaldjur, säsongen är precis i sin början. Nu njuter vi minst en gång i veckan av havets läckerheter. Förra helgen badade vi tillsammans med hummer, kräftor, havskräftor och dess goda tillbehör, denna helg skulle bli lite mer sofistikerat. Låt mig presentera kvällens första rätt. Medans Miss E tog en välbehövlig vilostund på soffan, så ställde jag mig i snickerboa för att laga upp kvällens gourmetresa tillsammans med Enjoywine. En enkel rätt, men med mycket kärlek skulle bli först ut i kväll. Halstrad havskräfta, stekt i cocosolja, vilande i soya och sexfotad buljong, stekta rötter, hibiskus och smörad tryffelkräm. Såklart skall rätten presenteras på Calle Forsbergs eleganta keramik. I glaset så hälls en läcker Vouvray, och doften av Terroir sprider sig mitt Riedel glas. 2012 Vincent Carême Vouvray Le Peu Morier är först ut i afton.
Vi provar ett vin med stor komplexitet och elegans. Ett vin som i doften balanserar urläckert på ett blött ostronskal. Vinet har stil och personlighet, min nos packas med dofter av minerala tillhyggen, akacia honungens sötma, höstens sista fallfrukt (plommon) och nästan övermogen Grape, tänk er en grapefrukt som legat i kylen en dag för länge, den vill utstråla sina friska dofter från sitt skal, men när man luktar och gnuggar lätt på skalet så kommer ett uns av ålders höst fram och precis dessa toner som framstår i vinet, absolut inget negativt men alltid lika roligt att finna specifika dofter. När jag sköljt vinet i min mun så förstår jag varför jag väljer att steka kräftorna i både brynt smör och cocos, enbart för att vinet utstrålar en smörighet. För att inte tala om vinet rökiga stil, kan med ödmjukhet erkänna att vinet enbart kompletterade rätten. Jag vill gärna inte prata om mat och vin i kombination. Det ordet betydelse innebär, att någon av sidorna har något som saknas! Och det är inte det jag är ute efter. Jag vill att mat och dryck skall harmonisera och bli ett tillsammans. För att båda sidorna talar samma språk inte att den ena skall lära sig efter den andra. Precis så gjorde detta vin tillsammans med rätten. Vinifikation: Druvorna kommer från vingården Le Peu Morier, vars jordmån består av lera och flintsten. Efter pressning har vinet jäst på tank innan det slutligen lagrats på 400 liters franska ekfat (varav 5% nya).

Vincent Carême tillhör den nya generationen vinmakare i Loiredalen, hans vingårdar ligger i distriktet Vouvray och det är där i den kalkrika jorden druvan chenin blanc trivs som bäst. Vincent har fått sin skolning hos några av Loiredalens mest framträdande biodynamiska/ekologiska vinmakare. Han har själv arbetat ekologiskt sedan 2002 och samtliga av hans vingårdar är sedan årgång 2010 även AB certifierade. Precis som många andra bra producenter lägger Vincent större delen av sin tid och arbete ute i vingårdarna.”

Tro inte att jag är dum nu, jag är en helt vanlig vingalning som även jag gillar skräpmat. Men kanske på ett annat sätt, att göra den perfekta burgaren på redikött, låta pommes frites bryna sin krispighet i Ankleverfett, istället för djävulsfett från helvetet. Mindre galant pizza från lokala degen, den jag gör med fräscha och goda grönsaker, egenkokt tomatsås och 18 månaders vit Serrano istället för ammoniak penetrerad dansk/tysk gris. Vällagrad ost från Burträsk istället för pizzaosten. Vad tusingen det nu är? Så denna kväll skall vi från Snickerboa servera ”Kebab” på mitt vis. Tillsammans med tanninbessinad Barbaresco från Underbara familjen Rivetti, 2010 La Spinetta Barbaresco Bordini är det jag häller upp!
Vi tänker oss nybakt bröd, bakat på ekologiskt mjöl, stekta pardonens, bifftomat, tre sorters sås, mild, starkare och galet stark. Hackad sallad, lök, milda peperoni och tunt skivad entrecote med krasse och sensommar lök. Visst låter det enkelt, ack så sjukt gott. Vinet älskade att få gro sig i denna underbart fräscha rätt, vinet finner hettan som parerar perfekt med vinets ”ungdomlighet” och dess tanninsturktur. Aningen söta tomatsåsen som lirkar fram den röda och påtagliga unga frukt som vinet bär på. Köttets protein kan vi tyvärr inte tala om denna kväll. Men köttets kvalitet tillsammans med örterna blir som ett heltokigt par på sina äldre dagar. (välmörat) För övrigt så var 2006 första årgången av denna Barbaresco från La Spinetta. När vingården köptes var tanken att öka produktionen av Langhe Nebbiolo men halvvägs in i vinifireringen visade det sig att kvalitén på frukten och vinet matchade spinetta-teamets krav för Barbaresco.

”Azienda Agricola La Spinetta ägs av familjen Rivetti och har sitt ursprung i Castagnole Lanze, Barbaresco. Här tillverkades det första vinet 1977, en vingårdsbetecknad Moscato d’Asti. Idag är La Spinetta långt mer känt för sina kraftfulla men eleganta röda viner, och från fler ursprung än Barbaresco. År 2000 gjordes det första vinet på Campé i Barolo, 2001 startade arbetet i Toscana på Casanova och 2011 köptes anrika Contratto i Canelli för produktion av mousserande vin enligt traditionell metod av Chardonnay och Pinot Noir. Oavsett i vilket ursprung La Spinetta arbetar är det alltid typiska, inhemska druvor för området som gäller. Arbetet i vingården är prioriterat för att nå den druvkvalité familjen kräver för sina viner. Lågt skördeuttag och grön skörd under sommaren är nyckelfaktorer. La Spinetta arbetar traditionellt med hästar i cru-vingårdarna, helt utan bekämpningsmedel och till 75 % biodynamiskt. Flera gånger har man tilldelats tre glas i Gambero Rosso och 2001 utsågs La Spinetta till Årets Vinhus av guiden.”

Porslin till Havskräftan kommer från www.calleforsberg.com

Kommentarer

Populära inlägg