Kungen av skutan.

Igår kom det ännu mer snö i Åre, därav så kommer inte kvällen bli den mest komplicerade menyn. Med det menar jag att de inte behöver smaka sämre för att vi tar till färre råvaror utan satsar helhjärtat på go skidåkning och nobla viner, så till det behövs enbart kärleksfull och enkel gastronomi.

 Efter en heldag i pisten tillsammans med halva Stockholm så är vi redo för middag och lite gott i glasen. Hälften av gänget tar till att tända upp öppna spisen och fixa med en snygg dukning. Den andra halvan ser till att vinerna är till perfekt kondition och att maten blir klar. Vi tänker oss att första vinet redan skall provas i köket för att bara känna första sippen tillsammans med ett litet asiatiskt tilltugg.

Bubblor är alltid lika trevligt att starta en after ski med, speciellt om man är ett glatt, lätt fruset men ack så hungrigt sällskap. Första tuggan blir sotad laxbuk, fint skuren lök och perfekt tillrett ris. Till denna lilla bit så har vi nu fått en Blend av 40% Pinot Meunier, 35% Pinot Noir och 25% Chardonnay.

En kall, kanske inte så ”torr” heller inte gratis, men nästa. N/v Philippe de Nantheuil Brut från producenten Nicolas Feuillatte börjar vi kvällen med. En fin champagne med härligt fruktiga inslag av hö och halm, pigg i sin syra och fräschör. Smaker av färska örter, en viss brödighet. Vi alla tycker att bubblet blir en fin start.

”Druvorna kommer från totalt 200 st. olika byar i Champagne. Ca 30% är reserve-vin. Vinet har legat 18 månader på sin jästfällning innan degorgering.”

Vår lilla asiatiska bit gjorde inte drycken sämre, utan att vinets syra gillade det feta i laxen och som vi då vet kommer bubblets fina frukt fram, och eftersom vi hade ett stänk med extra fin vinäger till laxe, så lyfte smakerna på sig ordentligt.

Vi flyttar oss till matsalen och som vanligt så snubblar vi över ett gäng pjäxor och ett antal stavar som brukats under dagen, men väl framme vid bordet så fylls glasen upp och skålen med havskräftor börjas att brukas. Kräftor med sälta, gedigen bra textur och det bästa av allt är att det verkar finnas obegränsat med havets läckerheter. Vi sörplar och knäcker, biter och skvätter. Njuter i fulla drag till skönsjungande Bo Kaspers. Bubblorna för oss till en tid där vi bara följer med i alla smaker som vi kommer åt. Vi för en gång skull kom på oss själva att vi bara ätit och njutit av bubblet och bara insett är detta är så jäkla gott tillsammans, inget bröd, heller inga såser utan bara skaldjurets kött och druvmust som sällskap. Måste provas av alla.

”Nicolas Feuilatte (uttalas: nickålá föjjátt) var en av många som direkt efter andra världskriget sökte lyckan i USA. Med två tomma händer lyckades Nicolas bygga upp ett imperium baserat på kaffe och kakao. Tjugo år senare gick hans far hastigt bort och Nicolas blev plötsligt ägare till en vingård i Bouleuse i västra Champagne. Bubbel-van som han var från New Yorks jet-set började han producera champagne som verkligen gillades av hans vänner så som Jackie Onassis, Shirley McLaine och Lauren Bacall. Rätt gäng att visa sitt bubbel med och idag tillhör man de stora märkena.”

De ekande skålarna dukas ut och vi alla tar en tur om handfaten och blaskar av oss allt havsvatten som kräftorna delade med sig av, byter ut glasen och ställer in nästa vin. Känner att det inte behövs någon 300 grams köttbit efter 4 kg kräftor utan en bit bakad ost med vansinnigt goda nötter till, borde bli den perfekta avslutningen på vinterns kräftkalas.  En brie ost från bättre gård och mejeri skall täckas med kanderade nötter och mandlar, vi har gjort knäcken med sirap från Blaxta gård och det bästa av allt är när saltet får gottgöra sig till hela rätten.

Kungliga som vi är. så poppar vi upp förra årets Nobelvin. Garanterar att knugen hellre hade suttit med oss i underställ och skvallrat som senaste kafferepet än att hängt på Nobelmiddagen. Kungen är en skön typ, lätt speciell men med många smakliga historier om livet på landet och på Stureplan.

Vinet är gentilt och bjuder upp till nöjdhet med en gång. Doften är sluten till en början men efter en stund i glaset så öppnar vinet sig upp. Körsbärens fruktkött är med i både doft och smak, bärets kärvhet övergår till fin tanninstil. i glaset har vi 2012 Poggio Teo Chianti Classico.

Vinets smaker fortsätter och både färska och torkade örter finner vi på paletten. Vinets balans blir mycket bra tack vare tiden i fat då vinets kropp får en balans i frukt, syra och stramhet. Vi som sitter runt bordet kan inte släppa vinets efterskänkande toner av moreller och varmt läder. Ett vin som vi alla förstår varför det fick plats på Årets finaste festlighet.

Varm och rinnande ost, det kan inte gå fel. Sälta och syra från osten gör vinet större och smakrikare. Nötterna lockar fram ännu mer av vinets inre kropp så som läder och skinn, ekfatens inverkan på vinet och på osten är en trevnad i sig, med att strama upp rätten och så att något från tallriken kommer i skymundan. En kvist med persilja gjorde vinet skarpt och sötman från Blaxta gård gjorde att mustens frukts blev ännu mer givmild.

Ett gäng med nära vänner, några pavor vin och enkelheten i gastronomi för oss närmare ett svar om hur världen skulle bli fredligare. Nästa vecka så kommer vi säkert med ett svar på livets gåta om hur vi alla kan njuta mer av vinets kärleksfulla historik, om hur vin sammanför och får oss att bli ännu mer kärleksfulla mot våra själar. Tack För att ni finns!

Ordinarie sortiment - Philippe DeNantheuil (Nr 77 262) Brut ENDAST 185 PIX

Ordinarie sortiment - 2012 PoggioTeo (Nr 81 254) Valiano 169 PIX