Why? Because we can! Underwood winery

Nej, jag är varken, stukan, rubbad eller helt galen. Gipsad är jag men förövrigt i god vigör. Kanske ett 10 tal kg förfetad men det går säkert att behandla. Mina vänner trodde inte sina ögon när de äntrade matsalen i går kväll för att ta del av julens rester med tillhörande drycker.
  – Kent!, skrek de i fin gemensam stämma.
Vad är det ni blir så upprörda över ställer jag mig frågande?
 – Det står burkar på bordet, de är fyllda med vin och de är inte av glas, de glimrar så konstigt och de gör sig inte med de övriga vinerna som skall förtäras under kvällen (2010 Amarone Allegrini, 2012 La Poja, kommer i text nästa vecka.)
 – Lugn nu mina herrar, säger jag med lugnande ton. Vi skall se Vad vi tycker och känner för dessa, döm inte i förrns resultatet är klart. 

En kväll med rörande och uppschasade känslor kommer det att bli. Julen är över och alla proffskockar har nu stått i tv och berättat och lagat upp nya rätter gjorda på de rester som julen gav. Innan tv inslagen ens är över så står det upppumpade PT:ar och berättar medryckande över hur vi blir av med julens alla extra kilon för att lagom till nyår skall komma i den lilla, glansiga svarta klänningen och smokingen. Hur fan orkar ni. Ät lagom och sluta tyck synd om er för att ni ena dagen njuter och nästa dag köpa nya träningskläder som inte kommer att användas på månader. Lagom är bäst, eller när alla säger till mig att nu har du som roligast, gå hem.
Första rätten är redan klar när gästerna anländer, tänker inte hamna längst in i matsalen även denna kväll. Jag fick be om lite hjälp på dagen för att få till laxen på finaste sätt. Så kvällens första rätt blir Salmalax snabbt marinerad i soya, ingefära, chili, sesam och lime. För att få sällskapa med en ljummen sallad på broccoli, champinjon, paprika, chili, sesam och rökt spenat.

Med denna anrättning så slås nu en källarsval Pinot Gris upp, från 375 ml burk (Ja, Sveriges vinelit och övriga översittande druvgubbar…häng mig om ni vill, men jag tänker ge detta en chans.)  Ett klart och piggt vin landar i glaset, doften är inbjudande med toner av citrus, grönt päronskal, en viss del sommarens första äpplen och värmande örter. Smaken är balanserad och tar sig an doften i vinet och förvandlar de till inbjudande smaker. Citrusen är smaken som håller i sig längs och örtigheten blir mer och mer påtaglig. Vinet har en bra mineralisk stil med fin syra.

”Efter skörd pressas druvorna försiktigt och musten dras sedan över till temperaturkontrollerade ståltankar. Efter alkoholjäsning får vinet vila på sin jästfällning i ytterligare fyra månader.”

2015 Underwood Pinot Gris, är det som berör oss alla. Vinet sammanstrålar mycket bra till laxens feta smak och blir glatt tilltygad av rättens innehållande syra, hetta och sälta. Salladens inverkan på vinet blev mer än bra. Spenatens beska och rökta stil gjorde sig enbart gott till musten då vinet fick jobba lite för att kunna prestera i samma nivå som rökens sötma och intensiva drag. En lyckad start, och mina vänner sitter alldeles tysta och efter 5 minuter erkänner de att, de var inget fel att servera ett vin detta från burk. Visst är vi alla den generationen och har den uppfostran till att vin skall serveras ur glas men varför inte prova… Låt er inte döma något för tidigt.
 Nästa rätt julens kött men varför låta de smakrika och feta revbenen gå till spillo. Våra revben denna gång fick beredas i påse försluten med öl, vinäger, honung, chili, soya, lime och palmsocker. För att få den knapriga ytan så glaserades de i ugnen med mer rivet palmsocker och torkade dadlar. En burk med syrad kål (Kimchi) och en hink med chilimajonäs ala Råkultur så kändes rätten komplett,
Dags för nästa burk och vi samma producent som innan men nu är det 2015 Underwood Pinot Noir som skall provas.

”Efter skörd pressas vinet försiktigt och musten dras över till temperaturkontrollerade ståltankar för alkoholjäsning. Efter jäsning dras vinet om dels till stora neutrala ekfat, dels till ståltankar där malolaktisk jäsning sker. Efter malo blandas vinet och får sedan vila på temperaturkontrollerade ståltankar fram tills buteljering.”

Ett måste, läs detta, Länk

Klar och snygg, doften är druvtypisk och ger en mersmak för vad smaken skall resultera i. Fräscha jordgubbar, torkade hallon, jordighet och god balans, för mig en modern skapt Pinot med europeiska tankar och nya världen frukt. Ett vin som jag inte ställer mig frågande till, alla dagar i veckan så väljer jag detta före boxen, kändisviner och annat tjafs.
Vinet skulle må bra av fet mat och då kalorier i olika temperaturer och stilar. Revbenens heta och söta fett får vinet att växa i smak, chilins toner från majonnäsen gör vinet mjukare och friskheten i vinet får sig en kärleksfull lavett av den kalla fetman. Kålens bevarade beska stramar till vinet en smula och det är inte alls dumt till att vinet har nu mod att åta sig köttets feta och knapriga kappa.

Jag tycker om att prova nya ting och efter ett stunds diskuterande så håller faktiskt samtliga med varandra runt bordet att det var kul och lite spännande att prova vin från burk. Jag erkänner att min källare inte kommer fyllas med lådor av dessa viner med båtens kylskåp och bastuns kalla sval så har vi redan planerat in dessa två produkter. Låt os med dessa ord inte döma utan att se möjligheter och förnyande tankar. Vem vet, snart kanske vi har Domaine Etienne et Sébastien Riffault viner i burk, vad skulle hippa Sverige tycka om det?


Med ett glatt leende, mättande magar och fulla sinnen så vinkar jag av mina vänner denna kväll och häst med vagn tar sig an vägen mot den upplysta storbyn. God fortsättning. 


Kommentarer

Populära inlägg