Grillningens årstider.
Vart tog vintern vägen? Det som blev extra bra inför denna kväll, var
att grillen drogs fram så lätt så lätt. Hade glömt att byta till vinterdäck, men den gled nu så fint fram på det blöta underlaget. Som ni förstår, så är det
inte inomhus vi skal hålla oss i kväll. På med pannlampa, långkallingar och så ut till
grillen och genomföra kvällens gastronomiska upptåg.
Det här med att man som man bara
skall grilla mellan midsommar och mitten av augusti, det är något jag inte
kommer att förstå mig på, grillen är gedigen alla månader på året och det som
är extra bra med att grilla på vintern är att man får närmre kroppskontakt med
sina vänner, det är allt mysigt att värma sig med vänskaplig kärlek.
Kvällen till ära så poppar vi två
viner, det första vinet är en nykomling för oss alla och det med brett intresse
som dropparna fylls på i våra kalla glas. Falanghina druvan är det vi skall
servera oss själva och så då kan man med gott samvete konstatera att vi är i
Italien och Sannio som är ett av 17 DOC-områden i regionen Kampanien. DOC
(Denominazione di Origine Controllata). En druva som inte tappas i mina glas
varje dag. Synd, för det är spännande vin.
Doften är läskande och man får
intrycket av att det är i en exotisk fruktkorg man befinner sig i. Aprikoser, persikans
mogna kött, lime, varma apelsiner och torkat citronskal. Smaken skjuter på i sommarblommornas
stil, lätt aromatisk och subtil syra och minerlaitet. Vinet kommer vilja ha en
vis del sälta och ett uns av sötma från grillen.
Precis som vi tänker oss tanken så
är havskräftorna och rödräkorna klara på grillen och vi lyfter upp en kräfta
och river av skalet, tuggar i oss rumpan och sörplar i oss kräftans goda juice
av sötma, sälta och örtighet. Innan de vidtog sig på det heta gallret så fick
de doppas i ett bad med citron, vitlök, persilja, dill och en del vinäger.
Vinägerns inverkan blir att vinet
blir lättare i sin stil och dess fina frukt lyser upp. Aromatiken blir mer
öppen och gör sig gott till räkans marinad. En fin start på denna ruggiga, lätt
rökiga med ack så gentila kväll runt grillen.
Fläsk, svenskt griskött, när det
är som bäst. Ett stycke karré som vilat timme efter timme i en kryddig marinad.
Är egentligen inte så mycket för att pensla på massa överskjutande smaktyg till
ett så redan smakrikt kött. Men denna gång, skulle vi testa vad vinet gick för,
och kan Kjelle i Ullared använda marinad så kan väl vi få testa en gång;)
Vi grillar rotselleri, citron,
champinjon och ett gäng lökar. Under tiden som köttet förstärker våra
luktsinnen med obscena sommarminnen, så droppas andra vinet för kvällen i våra
glas. Klassiska dofter från den franska skolboken beblandar sig med dofterna
från grillen. Toner som varm ceder, svarta vinbär, torkade örter och gedigna
nyanser av choklad och ek. Smaken är befallande lik sin doft, men vill med
glädje lägga till en angenäm finess av vanilj, rostade kaffebönor och en fin
balans. Ett stycke modern Bordeaux kan man ju tyckas ha fått i glaset sitt?
2012 Château Ducluzeau, och då är
vi på den högra stranden och förföriskt nog nära eller rent av rätt i, Haut-Médoc,
Listrac-Médoc. 90% Merlot, 10% Cabernet Sauvignon. Känslan över vinets Terroir
får oss att inhysa en del grusighet och en lera-kisel struktur.
Köttet och dess grödor är klara
och det skivas upp härliga skivor med kött. Vi sliter alla de i fina stycken,
utan varken sig kniv eller gaffel. Vi slurkar i oss vinet och njuter, röken från
våra gommar bevisar på att vi är varma i skälen med den kalla kvällsluften är
av en annan stil. Mörheten i köttet leker med vinets bärighet och den ”kryddiga”
marinaden står sig fint mot vinets fat och tannin. En bit rotselleri som fått
ett penseldrag av brynt smör får vinet att öppna upp sig och det är nu den
kända känslan av lent läder kommer fram på gommens främre scen.
Det rinner köttsaft från våra
kalla fingrar och vinglaset ses ut som att blivit städat med en granat. Men vi
trivs som fisken i vattnet, vinet smakar till fullo och det är nu vi bevisar
för oss folkligheten att det är inte alltid vit duk, silverbestick och kristallkrona.
Utan vi kan även ta en middag runt en grill i mindre snygga kläder men värmande.
Låta glasen fördelas broderligt i mellan oss och det skvätts en del. Vi trivs
med andra ord.
Två mycket trevliga viner som vi
fick ta del av stunden till ära. Maten som tog slut på ett nafs är inte heller
att undgå dess kvalitet och smak. Kolen börjar ta ut sin rätt och svalna av. Sällskapet
inser fakta och vi tar oss en tur in till brasan för att värma upp våra små fingrar
och iskalla fossingar. Det är just i
denna stund som det är som godast att njuta av en kopp kaffe och en liten
pralin. Vi bugar och bockar för i afton och nöjer oss i stor äro, att tacka
Enjoywine för mycket förföriska viner och sällskapet intygar all dess kvalitet.
Kommentarer
Skicka en kommentar