Jämtland du fria! #Enjoywine

Våren har kommit till  stan, men ännu är den inte kommen på riktigt till Jämtland, denna vecka så skrivs krönikan från Koppar kullen i Åre. Hörde förövrigt att gässen väsnas där hemma och vattenskotrarna går för fulla muggar i vår skärgård. För mig låter den ännu lite konstigt då jag sitter med pjäxorna på mig och inte har jag en tanke på att ta av mig understället. Veckans rader kommer handla om en gedigen konst att tillaga gastronomi. Jag fortsätter alltså med att använda mig av så mycket som jag bara kan av de Jämtländska skafferierna. Vinerna därtill är av Italiensk härkomst och de är redan dekanterade för timmar sedan, så följ med mig på säsongens sista gourmandmiddag från Åre. Nästa vecka blir det tillbaka till Landfjäden och mitt egna krypin, Snickerboa.

”Ludovico Einaudi – Primavera”

Kvällens första rätt är skapt efter vad fjället har att erbjuda. Vi tänker oss att renen har travat runt på fjällets fina betesmarker och fått i sig mängder med godsaker som i sin tur sätter smak på köttet. Kantarellerna är även de plockade vid fjällets kant som vetter ned mot den fuktiga skogen. Svartrötterna är sparade från hösten och har legat i lag, för att sen bli till torkade chips och en kräm med mycket smak och syra. Det enda som jag får erkänna komma lite längre ifrån är spenaten och körveln. Den fint rivna osten som kommer från Åsberget är precis så där lagom ”svettig” och på så sätt ger ifrån sig en otroligt bra sälta, krämighet och en pigg syra. Inte att förglömma så har vi adderat till en örtolja gjord på vad fjället hade att erbjuda som grönska.

Vinet till, behöver ha karaktär. Jag önskar mig ett vin med bra frukt och stora inslag av mogna röda bär. En viss ”bitterhet” och då kanske drag åt kakao, choklad med mörka rostade inslag. Gärna en ton av fat och vanilj. Vilken tur vi har, för vi finner allt detta i 2012  Umani Ronchi Conero Riserva DOCG. Skapt av 100 % Montepulciano. Ett vin som vi alla runt bordet, tycker levererar mycket vin, för de ynka kronorna  de kostar. Dekanterades en dryg timme innan rätter serverades. Återigen så står jag för att ”alla” viner kräver en luftning för att komma till sin fulla rätt.

”Vingårdarna ligger högt beläget vid bergsklippan Conero 150 meter ovanför havet. Här skördas Montepulcianodruvorna vid optimal mognad från slutet av september till mitten av oktober. Hälften av vinet har lagrats på 500 liters fat och hälften på 1:åriga franska 230 liters barriqueekfat under 12 månader och ytterligare 6-8 månader på flaska innan lansering.”
”De internationella utmärkelserna är många för Umani Ronchi, det familjeägda vinhuset som är beläget i Osimo Scalo, söder om Ancona i regionen Marche. Vinegendomen har fått sitt namn av Dr. Gino Umani Ronchi, och grundades i början av 1950-talet. Nu drivs vinhuset av familjen Bernetti med Massimos son Michele i spetsen. Till sin hjälp i vinkällaren har Michele den innovativa och framgångsrike vinmakaren Giuseppe Caviola som tidigare utsetts till ”Årets vinmakare” av vinguiden Gambero Rosso. Umani Ronchi har förutom sin verksamhet i Marche, där man gjort sig känd som Verdicchiospecialist,  även arbetat länge i grannregionen Abruzzo med utveckling av sina Montepulcianoviner. Ambitionen är att nå samma höjder med vinerna från Abruzzo som med dem i Marche. Ett banbrytande steg togs därför 2002 i och med köpet av de 30 hektar vingård i Colline Teramane i norra Abruzzo. Umani Ronchis vingårdar i både Marche och Abruzzo genomgår successivt en övergång till ekologisk odling. Umani Ronchi tillhör sin regions främsta led av vinproducenter, erkänd genom många års kontinuerliga vinpriser och utmärkelser från nationell och internationell press.”

Låt oss höja musiken ett snäpp och tonerna av Bo Kaspers får hänföra oss mot nya smakrika upplevelser. Vi fortsätter med ren som huvudråvara. Denna gång så gör vi en vårrulle som är fylld med lagrad ost från Burträsk. Stekt rödbeta och brysselkål. Torkad kål med vilt sky.  Renen bryner vi i hemska mängder med smör, krossade vitlökar och några kvistar av timjan. Låter köttet få tillredas så vi landar på en innetemperatur på 53 grader. Låter köttet vila i säkert 20 min innan vi sätter kniven i stycket och all saft är kvar i köttet. Vi har inte funderat så mycket över vad som kommer i glaset, eftersom vi skapade rätten efter vad vi valde att servera i våra glas.
Vinet som utstrålar strama tanniner, som är lustfyllda med mörka bär från skogen, syltade körsbär, Arbacia bönans tydliga doft. En perfekt balans känner vi i gommen av fat, frukt och syror. Barbera druvan blir enastående när den får leva och uppfostras av Familjen Rivetti kunskapsberikade hand.

”Alkoholjäsning sker i rostfria jäskar i 6-7 dagar. Malolaktisk jäsning och lagring sker i nya, medium rostade, franska ekfat i 12 månader. Innan buteljering dras vinet över till ståltank för naturlig dekantering i sex månader. Vinet lagras i flaska ytterligare 2 månader innan försäljning. Ingen filtrering eller klarning.”

I glaset så finner vi en mycket trevlig årgång från La Spinetta. 2011 Ca di Pian på Magnum. Att servera vin ut magnumbutelj är i sig vackert, men skillnaden på magnum och halv magnum är större än vad man kan tro. Min käre vän tog med sig två årgångar av samma vin men från 2010 och då 2011 för att göra en liten provning. Alla tre viner levererar på topp men årgång 2011 på magnum har mer av allt, frukt, fat och syra. Vinet känns större och har mer kropp än de två andra. Men vill inte säga att de två andra flaskorna på något sätt är sämre. Med magnum så höjer vi alla smaker i både doft och smak.

”Azienda Agricola La Spinetta ägs av familjen Rivetti och har sitt ursprung i Castagnole Lanze, Barbaresco. Här tillverkades det första vinet 1977, en vingårdsbetecknad Moscato d’Asti. Idag är La Spinetta långt mer känt för sina kraftfulla men eleganta röda viner, och från fler ursprung än Barbaresco. År 2000 gjordes det första vinet på Campé i Barolo, 2001 startade arbetet i Toscana på Casanova och 2011 köptes anrika Contratto i Canelli för produktion av mousserande vin enligt traditionell metod av Chardonnay och Pinot Noir. Oavsett i vilket ursprung La Spinetta arbetar är det alltid typiska, inhemska druvor för området som gäller. Arbetet i vingården är prioriterat för att nå den druvkvalité familjen kräver för sina viner. Lågt skördeuttag och grön skörd under sommaren är nyckelfaktorer. La Spinetta arbetar traditionellt med hästar i cru-vingårdarna, helt utan bekämpningsmedel och till 75 % biodynamiskt. Flera gånger har man tilldelats tre glas i Gambero Rosso och 2001 utsågs La Spinetta till Årets Vinhus av guiden.”

För er som inte brukar köpa magnum, bör prova. Dagens magnumbuteljer som säljs på monopolet klarar de alla en dag eller två i öppnat tillstånd. Varför inte öppna vinet på fredagen och njuta av hälften för att till middagen på lördagen prova de som är kvar. Jag garanterar att vinet kommer att vara mer ”behagligt” dag nr två. Testa och fundera på vad ni tycker! Så tills nästa vecka så hoppas jag att hunnit svara på frågor som inkom under påsken med förslag på vårens bästa tips. Jag lovar de kommer. Håll koll på gastrovin.se, det är där det händer.

Dagens två viner är något som monopolet har tagit sitt förnuft till fånga, och har de två i systemet. Förstnämnda i ordinarie sortiment och de sistnämnda för privatimport.


Kommentarer

Populära inlägg