Upper House Göteborg

Så var det äntligen tid för att stiga in i den glasbetäckta hissen som skulle ta oss längst upp i Gothia Towers. Jag erkänner redan här, att det var inte min ide. Att gå till denna restaurang, jag hade hört att Köksmästare Måns hade slutat och då hade jag nyfiket funnit andra trevliga restauranger att besöka i Göteborg. Men Miss E och Miss W trånade hårt på att vi prompt skulle besöka den högt liggande krogen under vår gastronomiska helg på västkusten. Jag erkänner härmed att, jag är mycket glad över att bli ”övertalad” till att besöka Upper House.
Vi blev mycket trevligt bemötta och fick såklart hjälp med våra ytterkläder omgående, damerna fick en pall för sina väskor och jag för min kamera. Gillar redan detta ställe. För att börja kvällen på ett korrekt vis så blev vi serverade en god champagne med god kropp och brödighet, härlig interiör av mogen frukt och vissa toner av Champinjon. 
I glaset fick vi N/v Francis Boulard, Les Murginers, Extra Brut.  För att inte bli för ´”ensamma” med bubblet så kom nu en kavalkad av goda snacks som presenterades på ett fint och välgjord sätt. Friterat vaktelägg, citronkräm, torkad löjrom. Potatis, lättrökt ål och kaviar. Krabbkaka, svart sesam. Lager av Champinjon, Kudde fylld med getost. Bläcktartlett, tomat och forellrom. Skinka från Delsjön, lagrad i två år i deras källare.
Vårt bord som blev i ena hörnan med utsikt över större delar av Göteborg gjorde inte helheten sämre. Jag kan tänka mig hur det är att sitta där uppe en sommarkväll, för vårt klimat denna kväll blev mer mysigt och höstligt (som jag även gillar). Att den ”pryda” finedining inte håller på att dö ut är jag glad för, och det är med glädje jag känner att Upper House håller hårt i den klassiska stilen med goda inslag av finess. I like a lot! För här får man varm handduk, man tar upp glaset och fyller på vattnet, man ställer ned flaskorna på bordet och låter de stå där så länge gästen önskar, det fyllt upp i glasen så det inte är torrlagt till de sista tre tuggorna, man får gärna en skvätt till om man nu så önskar. Det är alldeles för många korgar i dag som knappt vågar visa buteljen och heller inte ställer ned den på bordet, gästen kan ju faktiskt sno den. Löjligt, men på Upper House, där litar man på gästen.
Första viner blir 2012 Weingut Knoll, Riesling Smaragd Kellerberg, Wachau. Ett enastående vin och redan här säte man ribban på vad som skall komma i de senare glasen. Piggt och friskt vin, men en del sensommar frukt och typiska dragen åt en grape ton med tillhörande minerlaitet. Ett vackert vin. Till detta vin fick vi en av årets absolut bästa rätter (nationellt) Blomkål, löjrom och stekt ägg. Denna rätt kan jag äta varje dag. Texturerna i de olika råvarorna byggde tillsammans en fullkomligt perfekt rätt. Sältan, sötman, aromatiken och krämigheten, tack köket, tack! Vinet lyfte på hatten och tackade rätten för sina fina och rena smaker som gjorde att vinet smakade ännu mer av allt. Vilken början.
2009 Pithon- Paillé, Savenneiéres, Chenin blanc ett mycket bra vin, med typisk Terroir, rent och fint genom hela sin palett, små fina antydningar mot krondill och en viss oljighet. Smaken är bedårande. Rätten till blev Grillad Spetskål, rödbetor, hasselnöt och hem saltat späck. Ni förstår att hasselnöten lyfte vinet och tog fram vinets innersta kropp, tack vare den grillade kålen fick vinet ståla ut på bästa vis.
Brödet fick göra sig klart på ett hett bord bredvid oss, Fredrik vår Sommelier skötte om brödet som att det vore ens egna barn, ett rykande varmt bröd fick vi med ett knaprigt yttre, serverades med torkad torsk. Såklart dricker man öl till korn, vad vore väl annars, i glaset serverades Mikkeller, K: rlek Pale Ale från Danmark. Smakrik malt med preciserad beska, livlig humle och med lång efterbeska. Ett perfekt val av till brödet.
Nästa vin blir 2013 Sandhi, Chardonnay, Santa Barbera County. Ett vin som jag håller till min lista om de topp 5 av Kalifornisk chardonnay. Sandhi är en liten grupp skapad av Geniet Sashi Moorman och hans vänner Rat Parr och Charles Banks. De vill skapa viner med hemkänsla men med tydliga vibbar åt Burgundisk stil. 2010 så grundades bolaget och jag vet att vinerna kommer med åren bara bli bättre och bättre. För er som vill beställa vinet så är det Mr. California själv som har vinet i Sverige. Mr. Z på www.vinopia.se. Vinet är så elegant med vis kryddighet, en stam syra och med lång eftersmak. Till vinet serveras Piggvar, broccoli, blåmussla och ostron. Tala om att finna smakerna på tallriken som finns i vinet. Den svala frukt som vinet besitter, gör sig på ett fint vis till sältan i ostronet och musslan. Piggvaren den bara simmade runt i min mun som att det vore ett smörbad för fisken. Ännu en strålande kombination.
2012 Domaine, Gevrey- Chambertin Vielles Vignes, Bourgogne, En god årgång och en strålande producent. Fina och lena stråkar spelar på mitt gomsegel, Pinot Noir druvans inre, är ett bevis i detta vin. En vacker servering av Kantarellsoppa och tartar på biff skall avnjutas till vinet. Kantarellerna finner direkt en kärlek till vinet unga röda frukt, samtidigt som vinets mineraler twistar om den krämiga soppan och gör den het lagom i krämighet, tartarens protein köttar ihop sig med vinets elegans. Vi var alla tvungna att de om några droppar till av vinet. Jag är en sådan Pinuppa älskare.
2006 Tenuta Cavallotto, Barolo Riserva Bricco Boschis Vigna San Giuseppe, Piemonte. 11 år ung, om jag får säga så, det är vad vi har i glaset, finaste Nebbiolo druvan.

”Det var Giuseppe Cavallotto som startade verksamheten på Cavallotto när han jobbade för grevinnan Julietta Colbert på 1800-talet men den moderna historien startar 1948 då bröderna Olivio och Gildo började sälja vinet under eget namn. Idag leds arbetet av syskonen Alfio, Giuseppe och Laura - både i vingården och i källaren. Hjärtat i den 23 hektaren är monopolvingården Bricco Boschis i Castiglione Falletto. Antoni Galloni har kallat Cavallotto - den bästa Baroloproducenten som du aldrig har hört talas om - och det ligger något i det. Cavallotto gör några av de allra bästa vinerna i området men de är inga superkändisar och många har aldrig hört talas om egendomen.  Vingårdarna sköts ekologiskt med låga skördeuttag från relativt sett magra jordar som domineras av sand, kalksten och lera. Cavalletto räknas till traditionalisterna i området. Vinerna jäser med lång maceration och lagringen sker på stora fat av slavonsk ek. Prestigevinerna är förstås egendomens olika Baroloviner, dels från monpolen Bricco Boschis men också från crun Vignolo”

In kommer en rätt med Hjort, pumpa, brysselkål, grönkål och hjortsky. När vinet ger sig på hjorten så blir det som en hoppande Bambi på min tunga. Smakerna hoppar och studsar omkring, hade det varit nyår så hade jag kallat det fyrverkeri i gommen. Smakerna parerar med varandra perfekt och speciellt pumpan lockar fram Barolons fina frukt, skrapar tallriken med kniven och lyckas få till en sista smak med vinet, jag har saknar violens fina smak, och precis som tänkt så finner jag violbladens dofter på min tunga. Känner att denna middag aldrig får ta slut.
Svenska äpplen, filmjölk och karamell är nästa presentation och i glaset serveras nu en sval PX. N/v 
Ximenes- Spinola, Pedro Ximenes, Jerez. Av detta vin så ingår en viss typ av diabetes, jag tycker om stil av vin och personligen så dricker svenska folket för lite av söt viner. Knäckigheten i vinet lyfter upp äpplets kvarvarande syra, filmjölken den träder fram som en lättjare mellan vinets sötma och rätten karamell.
Såklart blir det en dessert till denna kväll, "Morotskaka" Mitt enda svar på denna rätt är att det känns som att jag sitter i mormors knä igen och knaprar på en bit nybakt morotskaka, så barnsligt gott.

Kaffe och sötsaker är ett måste, med en rykande kopp kaffe avnjuter vi följande sötsaker. Kanel Madeleines, rostat äppelsmör. Hjortron och kola paj. Vit Choklad och rabarber. Glass på fermenteras jordgubbe. Allt är slående gott och alla de små faten skrapas på varenda smula.
 
 
Ja vad skall jag säga, jag är så förbluffad över vårt besök på Upper House. Vilken kväll, vilka viner och vilken mat. Adderar man till Fredrik lättsamma och trivsamma service, så är detta mycket mer än utmärkt. Ett extra tack till Veronika i köket som vågade sig ut i matsalen och presentera några rätter. Förövrigt så kan jag meddela svenska folket och snart de internationella att, Veronika är en mycket begåvad kock och kommer att gå riktigt långt, jag har haft turen att arbeta med henne under några år. Förövrigt så finner jag inte några saker som jag tycker man skall ändra på, det känns redan i luften när man äntrar matsalen, att alla i staben strävar för att bli ännu bättre. Jag med damerna tackar Er på Upper House för en fantastisk kväll och vi kommer snart tillbaka men då vill vi ha solnedgång och så hoppas jag att Chefs table är i drift, som alla vet så gillar Mister att sitta så nära köket som möjligt. En sista sak bara… Vart är stjärnan? 

Kommentarer

Populära inlägg