Så "fruktansvärt" gott!! #Enjoywine
Ingressen för denna
veckas krönika skall utförligt påbörjas med ödmjukhet. Eller rättare sagt, det
är med konkret kunskap vi kan framföra ett sätt att vara på, för på så sätt
bevisa för oss själva att men ödmjukhet kommer man längst! Den tanken kommer alltid
att vara mina ledord i precis allt jag gör och kommer att göra med mina
verksamheter. Förra veckan satt jag på en balkong i Åre och lätt mina ord få
blir till tangentslag och resultatet av de, får jag hoppas blev till en
njutning för er läsare. Jag kan inte heller förstå mig på tanken, som vissa bär
med sig om att det dyraste alltid är det bästa. Låt mig få säga så här, det är
inte prislappen som bestämmer om hur ”dyr” du är, det är allt omkring dig
och hur du ser på njutningen, tänk vad bra att finna sitt bästa vin för 140 kr,
det måste kännas dumt att enbart lära om Premier Cru och Grand Cru. Lovar min
vän, du var enbart en ”enkel” Village när du föddes, men var då som nu, lika
älskad. Väx med kunskap och ödmjukhet så kommer de flesta gastronomiska
upplevelse blir hur bra som helst.
”Lyssnar till Sia- Big Girls Cry”
Som jag skriver som oftast så är det alltid bäst att lyssna
för att lära. Men det finns tillfällen där facit har etsat sig fast i min
hjärna, och jag vet det kvittar hur många infallsvinklar eller sätt att ta en
situation så har jag det bästa svaret. Det kan till och med vara jag som
skrivit både frågan och svaret. Det är så jag kommer att bevaka min afton i
Snickerboa denna kväll, med full rätt så har jag kunnandet att tillreda två
perfekta rätter och ett kunskapsberikat vis servera två mycket bra viner där till.
Men säger jag, men… visar jag inte ödmjukhet och respekt mot råvaran så sitter
jag duktigt i skiten. Kvällens första
rätt, som är en tagen rätt, som jag gjort till min rätt. Ja ni hörde rätt, det är inte jag
som skapt rätten från en början. Rätten i sig är säkert skapt av 15 kockar
under många år, men så en dag så fick jag denna rätt framför mig och alla parametrar
stämde in just denna gång, jag fick en sådan underbar upplevelse. Så varför
inte skapa sin egen design av rätten, sen trixa till den lite så det är min
stil för kvällen. Har ni inte fattat det än? Att det är enbart Melker som inte följer trender, han skapar dem;). Så nu vet jag vart min plats är i
köket, det är för att göra andras rätter fast på mitt vis.
Färska pilgrimsmusslor får temperera sig på bänken, medans
jag steker majsen och vitlöken som sen skall kokas ihop med grädde och Marc
från Bourgogne. Även en bit majs skärs av från sin rot och blandas med mjöl och
Panko, en del tryffel rivs redan ned här, gör det bara för att jag kan! Majsen
med mjölet kommer se ut som en härlig och klibbig deg i sin bunke, precis så
skall det se ut. Skivar tunt upp några skogschampinjoner, och river sönder
några små blad av basilika. Steker musslorna i max 20 sek på varje sida i smörad panna. För att i pannan bredvid hälla ned en större mängd olja
för att majssmeten skall bli riktigt knaprig. Lägger upp den stekta majsen i
botten för att sen lägga två musslor på och strö över med svamp, ett uns av
tryffel och den färska basilikan. Rätten skall avnjutas i luckan för att få
bästa inlevelse. Gärna på en pall nedanför luckan så jag får den riktiga
kökskänslan. Detta är kvällens bästa rätt som nu njuts med ett ”enkelt” med
så jädrnas gott vin till. I snickerboa är det mer ett krav att dricka ett glas
vin eller två för att få med vinets själ i rätten, så håller mig till den gamla
skolan om att köket får ta sig ett glas, det har försökt att smugglas in rökdon
några gånger, men då hänvisas man till cigarrverndan i stället. Det är väl om
min vän Borgmästaren skulle komma på besök, då får jag nog tänka om, att ställa fram humidoren i köket;)!
Vinet i glaset är från en producent som många av oss är
uppväxta med, det är ingen mindre än Fontanafredda som gör oss sällskap denna
afton och med 2011 Marin
Langhe Bianco DOC. Riesling 50 %, Nascetta 50 %, är vinet skapt av och
dessa finesser jag finner i glaset är gemytligt. Vinet är rent och har en fin
färg, och doften tyder på klassiska Rieslingtoner som sommarängens vita
blommor och såklart en del av Autobahns typiska dofter. Aromatisk och flirtigt.
Smaken är balanserad och överväger mot en sötare stil, men blir aldrig för
mycket, utan vinet håller sig balanserad i gommen. Mineralerna leker med tungan
och citrusens toner är läskande. Låter mig få ta del av kärleken mellan musslan
och vinet i gommen och låter mig inte annat än på ett försiktigt sätt smaka på
alla ting i munnen. Känslan över att känna smakerna falla tillsammans och ingå
äktenskap är fantastisk. Musslans och majsens sötma leker hej vilt med vinets ”söta”
toner och mineralerna och havet känns ännu mer av musslan, Den krispiga texturen
från majsen är sagolik till Nascettas friska frukt. Svampen och tryffeln står
för Umami och gör vinet ”salt” på ett bra vis, antar att det är jordmån och Terroir
som framhäver den tydliga smaken. Vilken start på kvällen! Och den har bara börjar.
Jag är ödmjuk denna gång och ger rätten 2 stjärnig kvalitet och vinet har
trollbundit mitt hjärta så det är full pott.
”Anrika Fontanafredda
är en av giganterna i Piemonte och för många synonymt med ursprunget. Och som i
alla bra historier började det hela med kärlek. Italiens förste kung, Vittorio
Emanuele ll, köpte egendomen till sin älskarinna Rosa som blev grevinnan av Mirafiore
och sedan fick vingården La Rosa uppkallad efter sig. I Serralunga d’Alba
vinifieras alla viner under Fontanafredda etiketter, närmare 7,5 miljoner
flaskor per år. 3,5 miljoner av dessa är det söta mousserande Astivinet och 750
000 är Barolo. Mängden till trots är det idag experimentlusta, innovation och
modernitet som driver Fontanafredda framåt. Mycket tack vare vinmakaren Danilo
Drocco och de nya ägarna Oscar Farinetto och Luigi Bafiglio. Med Danilo i
spetsen görs idag viner med fokus på frukt och drickvänlighet utan att tappa
ursprungstypicitet. Med tanke på just ursprunget lanseras 2011 en ny vinserie,
Mirafiore, med filosofin att ta Barolo och Langhevinerna tillbaka till sina
rötter.”
Gör nu hoppet från att tillreda finedining till att göra
på mors sätt och det är mer som Power finedining, det finns ingen annan som mor
att göra denna rätt. Och nej det är inte taget från stans ena två stjärniga
krog, att det är mitt första matminne. Det är kanske mitt 10;e eller 25;e eller
rent a 145:e, jag har turen att ha flera matminnen, jag förlitar mig inte på mitt
första, och det första är något som jag bara kan uppleva. Tror att ett av mina
första handlade om Teskedsgumman och om en karott med potatis, inte fan är det
så sexigt att skiva på en meny, det är som sagt något som inte går att göra
om idag. och låter därför det vara ett minne, som så var det bästa.
Grillat fläsk från underbara Nibble gård, att fläsket doftar
svin är för mig underbart, tänk på det nästa
gång ni köper fläsk, köp från Svenska
gårdar och det skall butikens personal veta. Om inte, hoppa över köpet! Stod
och tittade på en stressad kvinna härromdagen som köpte fläskhare för 39 kr kilot, det
bara brister i mig, så fort en skyllt kommer upp i butiken så ser jag
framför mig hur grisen har fått leva sitt korta obehagliga liv innan det
vidrigaste djuret av oss alla, människan skall sätta tänderna i det till
fredagens taco middag. Fy säger jag bara.
Kokar ett gäng med potatisar som kommer få beblanda sig med torkad
svartkål. En gräddsås görs på fettet som blir över från grillningen, smaksätts
med äpple och lök, samt så åker det ned en del kantareller, som en liten extra
smak. Rårörda lingon är ett måste, just de här lingonen är plockade enbart
för kvällens andra vin.
Allt hälls upp på ett stort fat och ställs fram på det
enorma ekbordet, det sitter stora knivar i bordet och glasen är uppfylla av ett
rött vin som jag enbart dekanterat 1 timme innan avfärd. Vill med vinet få en präglad
och kärlekfylld käftsmäll när smakerna från tallriken och vinet möts. Jag gillar
även när det blir lite buffel och bong i munnen. Landet på andra sidan Atlanten ligger mig varmt om hjärtat och speciellt dess
viner från västkusten. Så ikväll är det inte mindre än 2010 Qupé Bien Nacido Syrah vi har i glaset. Det kommer bli svårt
att inte svära efter detta vin, för det är så bra. Vacker att titta på och
doften är stor ,det präglas toner av vitpeppar och skogens lingon, tänk er
att gnida ett björnbär över tänderna och känna bärets syra men samtidigt lena
söta frukt. Smaken är som sin doft, men här kommer tanninerna och fatens
påverkan på vinet fram. Det är så bra. Ett måste till detta vin är att lyssna
på Sigur Ros med Glósóli. Det är fasiken bättre än bästa puder åket. Vinet fick mig
att tro att vi skulle få en uppförsbacke till en början med tanke på den unga
röda frukt som vinet bär på, och i vissa stunder så påvisar vinet sin kraft, men gör det hela tiden med ödmjukhet. Då är tonerna från Sigur så viktig
till detta vin. Alla vet att kvällens varmrätt kommer behöva stora smaker
och det är precis det som vinet kommer med. Fläsket smaker tillsammans med
gräddigheten av såsen, bitterheten och sötman från äpplet och löken, kantarellerna
sätter sin prägel på det hela och det som nu fattas är enbart lingon som får
bli kvällens dirigent. Vilken orkester som behagade att ställa upp mot detta fantastiska
vin. Jag vill inte penetrera sönder denna upplevelse med fina ord utan skopar
upp en portion till och överlämnar mig helt till vinets kropp och historia. För
ibland så behöver det inte var jag som är taktpinnen, denna kväll är jag bara
en beskådare över en konsert med de bästa smakerna och de finaste sällskapet.
”Tack vare en konsert
med the Kinks 1979, lärde sig Bob Lindquist göra vin tillsammans med Jim
Clenenden på Au Bon Climat. Bob’s chef gillande inte att Bob sprang på konsert
och gav honom sparken. Jim som nyligen lärt känna Bob gav honom direkt ett nytt
jobb på Zaca Mesa där Jim var assisterande vinmakare. Bob skulle ha hand om
besöken på Zaca Mesa och visa turisterna runt på egendomen. På den tiden var
det sällsynt med besök och Bob hängde mest med Jim i källaren där dom delade
ett brinnande intresse för rockmusik och vinmakning. 1983 grundade Bob Qupé men
det var inte förrän 1989 som han tillsammans med Jim Clenenden byggde en egen
produktionsanläggning och källare i utkanterna av Bien Nacido Vineyards. Medan
Au Bon Climat fokuserar på burgundiska druvsorter som Pinot Noir och Chardonnay
fokuserar man på Qupé på Rhoneblends. Framförallt med Syrah, Grenache, Marsanne
och Viognier. 2002 köpte Bob och hans fru en ranch på 30 hektar varav hälften
planterades med vinrankor. Sedan 2005 är det som idag heter Sawyer-Lindquist
Vineyard under strikt biodynamisk odling. Från hösten 2013 startar Enjoy sitt
samarbete med Qupé och skånskättade Bob Linduist med att ta in en Bien Nacido
Syrah och en vit blend på Chardonnay och Viognier från samma vingård.”
Låt er njuta av varje steg ni tar till monopolets ny putsade
glasdörrar, glid in med ett leende och bara säg följande, dessa två viner är
ett måste att få beställa. Glömde säga att andra rätten är med ödmjukhetens
sätt att berätta om värdet över 3 stjärnig mat och dryck, jag är inte
annat en människa. Njut och drick det godaste men inte alltid det
dyraste. Skål på Er mina vänner.
Kommande sortiment –
2011 Marin Langhe Bianco DOC ENDAST 129 PIX
Beställnings
sortiment – 2010 Qupe Qupé Bien Nacido Syrah 249 PIX
Tack till.
Nibble gårdgris
och mitt särgena ego, om att enbart skapa det godaste!
Kommentarer
Skicka en kommentar