Fredagsmys är inte min grej! #Enjoywine

Viva Italia!! Nu skall Tyrolens höga toner få skräna i takt med att jag sörplar vin med mäktiga krafter från Venetien. Apré ski Tophits står det på min play list och det är under dessa taktstigande stycken jag skall leverera rätter som eldad höna och ”tacos”. Känslan över att det snart är fredagsmys är högst påtaglig. Vinerna är sedan länge dekanterade och ompysslade för bästa upplevelse. Lugnet över vår vik, kommer inte lägga sig än på ett tag om jag och min dansanta sida får bestämma. Nu ni, jädrans vad det skall njutas. Skål på Er!

 Vad är det som gör en så tokig, att kunna roa sig med en höna en halv dag? Den skall putsas, tvättas, styckas, delas upp, kokas, tranchera och finfördelas, för att alla detaljer skall falla på plats. För ett tag sen gjorde jag ett gig med en fantastisk kock från Sydafrika, han påstod sig kunna allt om salt (Han kan allt om salt). Det har även en sådan som jag förstått att det finns olika typer av salt, men efter två dagar med Craig Cormack från The Goose Roasters är jag nu mer medveten och helt tagen om känslan av saltets inverkan på smaker. Det är en hel vetenskap om dessa saltsorter, så det faller mig rätt naturligt att nu även prova mig fram mellan alla dess olika typer jag fick med mig efter uppdraget. Det är mäktigt att känna skillnader på hur vinerna beter sig efter vilket salt jag väljer. Med den del av hönan som jag använder mig av i afton är lagd på ett saltblock men även enbart ”kryddad” med ett salt från Hawaii och är alldeles svart, har en gedigen smak åt lava, aska och jordighet. Tro mig, första vinet ut i afton steppade med i Tyrolens och saltets takt på ett begåvat sätt.

Låret från hönan fick med sjudande värme gotta sig klar i kastrullen innan den tog plats på saltblocket. 

Med en bädd av hö under blocket var min tanke att få en klar doft av aska och bränt hö som antog sig tillsammans med hönans lätta smak av kött. När väl hönan var lagom bränd och sotad så blev den plockad och fick falla ned på en tallrik från min keramiker Ann. Där låg redan bitar av torkat bröd, friterat kycklingskinn, rädisa, sallad och dill från eget växthus och såklart ett dump av aska av lök och lavasalt. Kvällen första rätt skall nu få avnjutas med ett glas av 2012 Allegrini Belpasso Vino Rosso.

Låter mig ta en tugga och ett par klunkar av vinet innan jag kommer att ge er en lättare plädering om fur fasiken gott det blev tillsammans. Vinet som är gjort på Corvina 40 %, Corvinone 20 %, Rondinella 20 %, Cabernet Sauvignon 10 %, Merlot 10 % tillsamman skapar druvorna ett mycket välgjort vin med god balans och smakrik frukt. Vinet har en skön kryddighet som går åt ett aromatiskt håll, får en känsla av jordighet och örtighet, och tack vare det svarta saltet så lyckas jag göra dessa toner och smaker mer framhävande och tydliga. De klassiska tonerna av mogna plommon och smakrik choklad med tydlig bitterhet finns med som en fin innehållsförteckning. Druvorna som får ta del av appassimentometoden som sig så innebär att druvorna lätt förklarat, få torka 60 dagar på halmmattor innan de stjälkas av och pressas och blir till smakrik must. Vinet får sin behövliga vila i fat, ungefär 11 månader innan vinet sen buteljeras och släpps till oss vingalningar. Många tror säkert att jag är hel tokig med att servera ett sådant här ”tungt” vin till en sådan lätt rätt. Men tro det eller ej, hönan svarar upp ordentligt mot vinet. De rostade brödbitarna tillsammans med kycklinskinnet sätter fart på vinets fruktighet och sältan från skinnet/lavasaltet mjukar upp vinets stäva och lite ”torra” stil. Fram kommen den tydliga och mycket goda sidan av mogen röd frukt, som hönan så gärna sig glänser tillsammans med. Jag pratade om jordighet och aromatik innan, saltet som tog fram vinets grundsmaker, som då blev en tydlig grön frukt och lite omogen. Därför så adderade jag till både sallad, dill och rättika för att vinet gärna skulle öppna upp sig och dela med sig av sin lite udda gröna sida. Mycket älskvärt får jag med ro säga. Vilken start på kvällen.

”Allegrini är ett familjeföretag baserat i Fumane i vinområdet Valpolicella i nordöstra Italien. Företaget grundades för 151 år sedan. Det leds i dag av syskonen Franco och Marilisa Allegrini samt deras framlidne broder Walters dotter Silvia Allegrini. Franco är vinmakare, Marilisa har hand om försäljningen och Silvia ansvarar för marknadsföring och PR. Företaget äger i dag drygt 70 hektar vingårdar. De mest kända vingårdarna finns på kullen La Grola, dels vingården med samma namn som kullen, d v s La Grola, dels den högt rankade vingården La Poja på högplatån högst upp på kullen. Druvorna därifrån ger ett av Italiens bästa och mest kända viner. Allegrini producerar även en Amarone av världsklass. För 20 år sedan beslöt man att rensa bort alla botrytisangripna druvor i samband med amaroneproduktionen. Många av de andra producenterna menade att det var fel. Att det var ett avsteg från den normala processen. Allegrini tog striden eftersom man ansåg att ädelrötan var negativ för såväl tanniner som polyfenoler och antocyaner, de viktigaste grundstenarna i rödvinsbygget och i dag har de allra flesta valt bort botrytisen. Franco Allegrini leder också ett samarbetsprojekt, där Allegrini tillsammans med två stora kooperativ samt en privat producent i Verona-området producerar en vinserie med namnet Corte Giara, avsedd att erbjuda en bred publik det bästa av Verona-områdets viner till konkurrenskraftiga priser.”

Dags för tema ”fredagsmys” deluxe, färska tacosbröd är utvikta för att ta emot ett stycke kött, en del sallad, rå gul lök, kryddig och söt tomatsås, chili och en större mängd med tryffel grädde eller kanske mer kan kalla det vitlökssås med extra allt. Är det är såhär 80 % av Sveriges taco församling känner sig när det intagit soffan för att knapra tacos och kolla på Gry och de protein bestyckade tränings fenomenen som skriker och väsnas? Är det här som händer i var mans hus en fredagskväll? Fy säger jag och skriker mer eller mindre ut att stäng av burken och börja umgås runt matbordet, låt middagen ta tid. Skåla med varandra, om det än är bättre Amarone i glaset eller en annan läskedryck det spelar ingen roll. Njut och ta vara på matens kärlek och speciellt tiden då man äter och har tid för varandra. – Förlåt nu blev jag så där grinig igen om vår syn på mat i detta land, drar som vanligt inte alla över en gräns men tänk på vad som stoppas i munnen och tänk även på vad som finns i glaset.

”Sätt på Bolero (Hold me in your arms) med Fansy) Känn rytmen”

Apropå Amarone så är det som så, att i afton så skall vi njuta av torkade druvor skapt av familjen Allegrini. Vinet som fått stå i sin ädla karaff sen lunch och beräknad tid på spa för vinet är si sådär 8 timmar så kl. 2000 är vinet redo att Entra glaset. Tacon är ju laddad till 1000 i min vänstra hand och så nu ett större glas Amarone i min högra hand. Snacka om att jag är bestyckad på bästa vis. – Ni skulle se mig, jag känner mig som ett ryskt MIG. Låter vinet få rulla runt elegant i glaset, gör mig beredd på ett stycke elegans. Som sig bör, så är vinet på strålande humör och ser till att mitt munläder blir omkastat och tilltryckt, precis som jag vill ha det.  Med en druvblend av Corvina 90 %, Rondinella 5 %, Oseletta 5 % får jag fram alla de typiska tonerna som ett vin av denna rang skall ha, sultanrussin i sin mognad, flörtande violtoner, rostade mandlar, kallt espresso kaffe, god balans och en riktig snyting av fat och stinna tanniner. 2010 Allegrini Amarone della Valpolicella Classico har allt jag vill ha och vinet strålar tillsammans med min taco och flörtar hejvilt med min Miss E. 

Kan inte bli bättre ”mys” utan fredag;)! 

För att göra Er lite mer förbryllade om mitt sätt att se på unga Amarone viner, brukar inte vilja poppa upp viner av denna rang för tidigt, men det är alltid ett sant nöje att få följa viner från ”barnsben” och se och känna dess utveckling med åren, vet att vinet egentligen är för ungt för att komma till sin fulla rätt, men vinet strålar redan och har finess. Drack detta vin från årgång 1996, 2001, 2008 för en tid sen och visst är det ett helt annat vin, men förstår man varför vinet har en stil som denna i ung ålder så är det full befogenhet för alla att dricka ung Amarone.  Som vi redan gör i denna Amarone älskade land. Vi har inställningen till att Amarone är fint, och det är det! Men ber om lite mer känsla och låt vinet få vakna upp från sin dvala i karaff för bästa resultat.

Återgår till min tanke med varför skall tacos funka med ett vin som detta? – Jo serru! Vinet har en torrhet och kraft i sig, så vi måste tillföra salt och protein för att ”dämpa” vinets kärvhet, med hjälp av saltet så lockas en behaglig och betingade fruktighet fram som jag vill framhäva ännu mer. Det gör jag genom att ha en ”söt” tomatsås till, på så sätt finns det tillräckligt med vinvänner för att vinets frukt skall stanna och förbli underbar. Att det fortfarande finns dessa ”vinstridisar” som säger att rå lök inte funkar till vin? Lökens inverkan på vinet blir att hålla ihop ung röd frukt med fatens toner samt att bygga på vinets befintliga kryddighet/ bittehet. På ett vis som upplevs att vinet blir ”lättare” i munnen och känns behagligt! Tryffelgrädden eller såsen är som en överslätade för smaker som försöker sticka iväg åt något håll, såsen håller vinet och gastronomin i lugn harmoni. En kväll att minnas, med goda viner, fin musik, smakrik mat och allt detta tillsamman med någon man tycker väldigt mycket om så blir det mesta ganska enkelt, låt er njuta av varje tugga och klunk. Glad midsommar på Er alla och skåla ordentligt i vad ni än tycks dricka, bara ni tycker det är bekvämt och gott. Steppa ned mot monopolet först för ett inköp av dessa godingar.

NYHET- 2012 Allegrini Belpasso,Vino Rosso (5367) Endast 89 PIX

Enstaka bolag- 2010 Amarone dellaValpolicella Classico (95138) 444 PIX Ett måste för vinälskaren.

Tack till.

www.enjoywine.se

Min underbara kermaiker Ann

Råvaror från känd grossist

Glas och karaff från Riedel

Craig med salt och block.

Miss E som sköter all växlighet för snickerboas behov.