Vårens primörer är här! #Enjoywine
Påsken är som för det flesta julmat, fast i ett vårigt tema. Harar som klätts ut till modelejon, ägg som
är mer färgglada än Babsan på en bättre efterfest. Julmusten har bytt etikett
och heter nu påsk must istället. Vi skall även ha stora fina pappersägg som är
fyllda med det mesta i E och Onaturliga sötnings- färg ämnen, men lika glada är vi och smaskar på! I snickeboa, har allt sin gilla gång. Det kanske
låter lite tråkigt, men det är mycket mer spännande i längden och vänta in och
se vad naturens egna smaker bjuder på denna årstid. Som jag skrivit veckorna innan om att det knoppar förfullt och snart så har vi alla våra efterlängtade
primörer på bordet. Hämtade hem nyplockad ramslök från Öland och pinfärska ägg
från mina kära vänner där ner. Så ta´t lugnt en stund i
påskens euforiska ätande, njut av vad naturen erbjuder till bordet.
Sista vinet från enastående
firman i Alsace för denna gång. Först denna kväll är 2010 Domaines Schlumberger Gewürztraminer
Les Princes Abbés. Nu är det många som tror att jag är galen som
plockar fram ett "sött" vin med påtaglig aromatisk och kryddighet till kvällens
nu avslöjade sparris rätt. All Sparris skriker väl efter krispig Riesling från
bättre läge i Bernkastel eller ytterst brant beväxt Gruner av stil från Kremstal
eller Kamtal. Men inte de ni! För detta vin har en läcker balans i sig, som gör
att vinet kommer smaka på bästa vis till sparrisen. Vinet är klart och rent,
snyggt att beskåda. Doften är gemytlig och vinet får mig att sluta ögonen,
tankarna går till mitt första möte med Alsace och när jag satt under en ek i
skogen ovanför Obernai och väntade ut regnet. Som tur hade jag en flaska Gewürztraminer
med mig och där satt jag under eken och njöt, druvans läckra stil av färska
örter, soldränkt grapefrukt, en vis sälta som gör vinet typisk aromatisk och
med en hög syra.
Och det är med denna syra som jag kommer att göra så välkomnad
med till aftonens sparris. Sjuden vit sparris (som för övrigt var sjukt dyr)
Stekt fläsk som jag rökt innan, vet att aromatiska och vegetabiliska viner
gillar den rökta tonen av fett. Sältan levererades från rättens fläsk och
laxrom, perfekt rent ut sagt. Syran som är så påtaglig i sparrisen lyfte
vinet otroligt och vinets nu tydliga, men ej för påträngande söta frukt, fick
komma fram och bjuda upp till den kräm jag gjort på ägg, tryffel,
bläckfiskbläck. Tro nu inte att vinet nöjde sig med sparrisen och dess
sällskap, vinet vill ha mer, och med ett kokt två minuters ägg, där hönsen
enbart fått äta sig lagom mätta på majs och fått otroligt mycket kärlek av
Martin och Elaine på Öland så avspeglades majsen sötma i ägget och det blev en
mycket säregen men fantastisk kombo. Får
inte glömma att det droppades över en sked nystött ramslök över ägget och det
gjorde inte vinet sämre;)! Fy vilken start i Snickerboa.
Ӂr 728, I Saint Pirmin grundades Murbachs klostret, som ligger i en
liten by i Guebwiller dalgång. Denna benediktinska samfunde styrde hela
regionen under hela 10 århundraden. Munkarna hade fästen och slott, hade sin
egen valuta, och betalade en armé. Abbot kom från de ädlaste familjerna i Rhin
dalen. På 900 talet var klostret mycket rikt, det hade stora ägodelar och mark.
Även staden Luzern i Schweiz hörde till klostret. Abbot utsågs Riksfurstar och
munkarna bar titeln riddare. År 1298 gav kejsaren Fredrik II officiellt abbotar
titeln prins Abbot (Prins Abbé). Vid denna tid var klostret Murbach ett av de
tre viktigaste fästen i Basels biskops.”
”Domaines Schlumberger är ett familjeägt vinhus med gamla anor. Idag är
det 6:e och 7:e generationen som driver verksamheten vidare sedan starten 1810.
Allt vin kommer från egna vingårdar där 70 ha av totala arealen 140 ha är Grand
Cru; Kittarlé, Kessler, Saering och Spiegel. Vingårdarna bearbetas manuellt med
de fyra egna hästarna, mycket på grund av de mycket branta sluttningarna. 60 ha
av Domaines Schlumbergers vingårdar består av ekologiskt odlade druvor och
ytterligare 30 ha av biodynamiskt odlade. 65 % av Domaines Schlumbergers
produktion går på export, totalt produceras 800 000 flaskor per år.
Om Alsace. Vingårdarna och alla pittoreska byar bildar ett pärlband
utefter Vogesernas sydsluttningar. Området är 110 km långt och 1-5 km brett.
Vinregionen Alsace har sina rötter både från Frankrike och från Tyskland.
Traditionellt domineras produktionen av de många kooperativen. Idag ser vi fler
och fler estates och vinerna är numera världskända, framförallt som
exemplariska matviner. Området är mycket regnfattigt och ett av de torraste i
Frankrike, mikroklimaten dominerar vingårdarna. Vinerna är till största delen
vita med aromatisk karaktär. Allt från mycket torra till ädelsöta. Dominerande
druvsorter är Riesling, Gewürztraminer, Pinot Gris, Muscat, Sylvaner, Pinot
Blanc och Chasselas. Där de fyra första räknas till ”ädla druvsorter” och kan
odlas på Grand Cru-mark. Även Pinot Noir odlas för rött, rosé och mousserande
viner.”
Blir det nu svårt att lägga
ribban ännu lite högre än första rätten? Eller är det bara att slappna av och
se vad min kreativitet skapar av vårens lamm, ännu mer sparris, ett glömt
knippe brysselkål och de sista torkade blåbären som snart får göra plats för
sommarens nyanlända bär och frukt.
Lammkött skall tas hand om på
bäst sätt, givetvis som allt annan kvalitets kött, de kött som inte har någon
kvalitet är inte djurens fel utan de som bestämmer att djuren skall ha det
dåligt och inte bli kvalitetskött. Jag är en stor krigare för att djurens skall
ha ett bra liv, jag är en köttätare absolut, men tänker mig för, både en och
tio gånger om vart köttet jag köper och kommer ifrån och hur djuren har det i
sin uppväxt. Låt oss tillsammans stå på oss, för djurens och naturens skull. Tänktill näst gång ni köper kött.
– Så nu hr jag fått ut mig det också.
– Så nu hr jag fått ut mig det också.
Lammstek som jag enbart bryner i
smör, låter lammet få bada i ugnen med ramslök och soya för att få ett smakrikt
kött. Jag väntar med att salta och peppra köttet innan, för att vid servering
parera köttets sälta och smak. Tar de sista sparrisarna och skär upp de tunt,
släpper ned kålen i kokande vatten som är smaksatt med honung och salt. Har
sedan tagit tillvara på stekskyn från lammet och smaksatt den med smör, några
droppar soya, de torkade blåbären och ett uns av tryffel och ramslök. Kommer
endast att ha två tillbehör till denna rätt. Ett gott vin och min Miss
E.
En ny producent i portföljen för
Enjoywine, riktigt kul! Familjen Allegrini. En vinfamilj som följt mig sen
barnsben, vem mins inte sin första La Poja? En topproducent som gått sin egen
väg från första stegen i vingården. En familj med egna tankar, för vad som är
bäst för just deras druvor och natur. Ett stycke vinhistoria ligger framför
mångas fötter tack vare familjen Allegrini, som just är förebilder för många av
dagens unga vinproducenter i Valpolicella.
”Allegrini är ett familjeföretag baserat i Fumane i vinområdet
Valpolicella i nordöstra Italien. Företaget grundades för 151 år sedan. Det
leds i dag av syskonen Franco och Marilisa Allegrini samt deras framlidne
broder Walters dotter Silvia Allegrini. Franco är vinmakare, Marilisa har hand
om försäljningen och Silvia ansvarar för marknadsföring och PR. Företaget äger
i dag drygt 70 hektar vingårdar. De mest kända vingårdarna finns på kullen La
Grola, dels vingården med samma namn som kullen, d v s La Grola, dels den högt
rankade vingården La Poja på högplatån högst upp på kullen. Druvorna därifrån
ger ett av Italiens bästa och mest kända viner. Allegrini producerar även en
amarone av världsklass. För 20 år sedan beslöt man att rensa bort alla botrytisangripna
druvor i samband med amaroneproduktionen. Många av de andra producenterna
menade att det var fel. Att det var ett avsteg från den normala processen.
Allegrini tog striden eftersom man ansåg att ädelrötan var negativ för såväl
tanniner som polyfenoler och antocyaner, de viktigaste grundstenarna i
rödvinsbygget och i dag har de allra flesta valt bort botrytisen. Franco
Allegrini leder också ett samarbetsprojekt, där Allegrini tillsammans med två
stora kooperativ samt en privat producent i Verona-området producerar en
vinserie med namnet Corte Giara, avsedd att erbjuda en bred publik det bästa av
Verona-områdets viner till konkurrenskraftiga priser.”
Vilket vin som presenteras sig i
mitt Matureglas, dov och mörkfruktig, köttig, oxblod, med ett stort djup.
Doften är kraftig och det doftar mycket av allt, jag lät vinet dekanteras i
nästan 2 timmar, för vinet behöver vakna till liv och jag gör alltid allt för
att vinet skall få må så bra som möjligt! Smaken är som den skall, finner
direkt den raka och perfekta fattonen, efter kommer såklart livligt kryddighet
blandat med körsbär, kakao, fuktiga tobaksblad, som en anslutning på första
smutten så kommer det lätta inslag av timjan och ceder. Ett klockrent vin till
lammet. Druvblend bestående av Corvina 80 %, Oseletta 10 %, Syrah 10 %, vinet
ligger i fat ca 16 månader och en mindre del är nya fat och det känns. Vinet
biter tag i både tunga och gom. Vinet får efter sin tid i faten vila i butelj 10 månader innan vinet släppt till oss konsument.
Lammet blev som galet i vinet,
tog åt sig all kärv frukt och vinet kändes genast mycket mer vuxet. Antar
att det har med lammets fina smak av rött kött. Sparrisen tillsammans med
kålen, lockade fram de finstämda fruktigheten som gjorde vinet så alert. Att
blåbär är en sådan ”flörtis” trodde jag inte, men tillsammans med smörigheten
och tryffelns arom blev vinet ännu mer smakrikt. Älskar när örter och skott få
bli en liten retsticka mot vinet och se till att druvans stil blir ännu mer
framtonad, i detta fall så tog ärtskotten och ramslöken fram örtigheten i
vinet och de smakade bara så himla bra tillsammans. Denna gång så fick enbart
smöret i Gastrix:en göra sig hörd, hade garanterat fungerat med en klassisk
gratäng eller liknade fettbomb.
Mycket glad över att få prova
dessa två viner till vårens smaker, och en nöjd Kent la sig på soffan efter middagen med ett enda stort leende. Skall jag klaga på något, så var det att La Grola
flaskan var för liten, ett vin som jag kommer att lägga på minnet lång tid
framöver, jag får fråga familjen snällt om vinet hälls på magnum butelj nästa
gång jag besöker dom! #Lyckligkille säger jag bara.
Hoppa på cykeln och trampa ned
till närmsta bolag och lägg en order på dessa två viner, den första är värd att
spara i några år, kommer bara bli ännu bättre om 3-5 år. La Grola är ett vin som
skall inhandlas i tolvpack för att kunna följa vinet uppväxt. Att införskaffa
ett vin för 159 kr och kunna lagra det i 10 år utan problem. Skål på er!
Tack till.
www.enjoywine.se
för fantastiska viner
Elaine och Martin för ägg och ramslök
Glasen från Orrefors
Karaffer från Orrefors
Primörer och kött från känd
producent
Porslin av www.calleforsberg.com och Karin
Eriksson
Miss E och Snickerboa
Kommentarer
Skicka en kommentar