Bada i claret och sjung med Pinot Grigio #Enjoywine
Stråkarna från Hans Zimmers
magiska verk Inception, skall få utgöra detta första styckte av veckans krönika. Ett tongivande notregn av dess like, allt från lugnade charmerande toner till iskalla
tunga händer som drar över klaviaturens Terroir. Detta stycke är även ett bra komplement till kvällens matlagning i Snickerboa. Allt från mjälla och eleganta
finslipande smaker till villebråd av tanniner som brottas och knuffas. Som till
en början kan kännas stökigt. Som ni vet, så går det alltid att framhäva ett vin
på ett fint vis, bara man lyssnar till vinet tankar och känslor så blir det stordåd.
Först ut på scenen i kväll är ett
vin som för många tror har liten kropp och inte mycket att visa för världen,
jag vill bevisa motsatsen. Första sniffen och klunken kan
tyckas lite tunn och tomhänt. Tog min flaska och hällde upp en skvätt till, satt mig på min tankestol och kände in vinets nu lite busiga doft. Vinet
har visst en karaktär och ju längre tiden gick, så fick jag upp ögonen och doftsinnet mer och mer. Vinet är ”hungrigt”. Vinet vill ha gastronomi. Så jag fick omedelbart ställa mig vid spisen och börja fixa kvällens
första rätt. I mitt glas har jag 2013 Mezzacorona Pinot Grigio Riserva,
Ungt och nu sprudlande. Så fort vinet fick nys om att det snart skall serveras
gott till, så uppvisar vinet en större kropp fylld med örter såsom backtimjan,
basilika och solskensstekt rosmarin. Aromatiken är tydlig och ger mig en snäll
pust i gomseglet, en sälta kommer fram och lyfter vinets smaker. Som grädde
på moset anländer en fin fet textur från vinet. Druvans feta stil är precis ”lagom” och så välbalanserat som resulterar i en lång eftersmak. (12
månader i ekfat) Tro inte att det är slut här, vinet avslutar med en
kullerbytta fylld med sval lime, exotisk frukt och en passionsfruktsyra innan
vinet ger sig ned i stupens mörker.
Antar att vinet visade upp sin
finaste sida med tanke på vad som jag serverade till. En glad ankleverknäll
som fått grotta sig i rostade hasselnötter, pistage, lakrits och macadamianöt.
Varför jag brukar "glad" anka är för jag klarar inte av att se de
stackars ankorna matas som de gör.
Den glada ankan jag använder mig av blir på såsätt inte överdrivet fet. Levern får istället en fräschare smak och blir inte för mycket i gomen. Sällskapet
till ankan är det kända ”pallade” päronet från grannen. Har enbart värmt
frukten med vanilj och en sked muskovadosocker för att behålla smaken från
päronet, vill ha så mycket kvar som möjligt av päronets naturliga syra.
”Vinet är hungrigt” Laga vacker
gastronomi till oss, fort”
Tanken var att vinets feta och
härliga viskositet skulle utgöra en vänskap med anklevern och resultatet blev
bättre än väntat. Vinets galanta friska syra och den lite griniga torrheten som
uppvisades till en början använder jag mig av, vänder allt bråk och gnäll
till positiva smakbroar, det är här som nötterna, sötman och en sälta kommer in
i bilden, alla de tre sistnämna smakerna bäddade in syran och torrheten och på
så sätt fick vinets nu söta frukt komma fram, tog direkt ilfart mot de
söta och fruktiga päronet.
– Det är minsann en upplevelse varje gång! Varje vin har en personlighet. Det kvittar vilken prislapp vinet har, vin är som oss människor, vissa har stor personligheter och vissa lite mindre, inget fel eller konstigt med det. Det är bara för oss att försöka förstå vinets primära och dess sekundära smaker, inse att vi inte kan ändra på vinet, utan att det är det som serveras till, som kan och skall justeras.
– Det är minsann en upplevelse varje gång! Varje vin har en personlighet. Det kvittar vilken prislapp vinet har, vin är som oss människor, vissa har stor personligheter och vissa lite mindre, inget fel eller konstigt med det. Det är bara för oss att försöka förstå vinets primära och dess sekundära smaker, inse att vi inte kan ändra på vinet, utan att det är det som serveras till, som kan och skall justeras.
Denna kväll så sprakar en av de stora brasorna i Snickerboa
och det är intill den som jag inhyser min första klunk av kvällen andra vin.
Läser igenom mina äldre anteckningar för detta vinhus som jag provade sist
årgången 2011, blev mycket gott överraskad då, och känner att jag kommer bli
desamma denna gång. I glaset har jag 2013 Calvet Vieux Château des Jouans, AOP
Saint-Emilion, Bordeaux. Merlot 90 %, Cabernet Sauvignon 10 %. En till synes
enkel claret men ack så god. Gillar inte att använda uttryck som det ”moderna”
eller gamla sättet att göra vin, för mig handlar det enbart som genartionsbyten
och andra tankar för att förbättra ett vin. Men kan nog använda mig av ordet klassigt
för att göra sig klok på vinet. Vinet är klart och har ett bra djup. Doften är
flörtig och fatinspirerad, de mer kända dragen åt svartvinbär, ceder och tobaksblad
kommer som en meterior mot mina smaklökar och vinet exploderar ut i en sensuell
metafor av mineraler, jordighet, plommon, aromatiska inslag, blött hö och murkna
eklöv. Vinifikatonen lyder med att varje vingårds lott jäses separat och ca ett år får vinerna ligga innan den slutliga blenden blir bestämd. Vinerna lagras
i ca 20 % ny ek och resterande är oftast andra års fat. Vinet har klass, inget
snack och vinet behöver mycket smak från min gastronomi, här krävs det att
kavla upp skjortaärmarna.
” Bra Claret är fasiken riktigt gott”
Jag plockar fram hemgjord korv med tillsatta kryddor så som
anis och spiskummin, ett uns av chili råkade följa med i köttkvarnen. Gräddkokt
kål och smörstekt hyvlad vitsparris, kokt gulbeta och färsk krasse. Vinet
krävde mycket smaker och jag är inte svår att leverera därefter. Vinet blev
som en kviga på vårbete, blev glatt och vinets tanninstinna inställning
blev som bortblåst när vinet träffade på kålens grädde och sparrisens
smörighet, de små flingorna av salt gjorde som vanligt sitt jobb som
mysfarbror, gjorde vinet mer lugnt och mjukt. Gulbetans sötma tillsammans med
vinets dolda men tydliga frukt blev kvällens romantik. Claret är fasiken
riktigt gott.
Tog en sista tugga av korven tillsammans med en emulsion som stod kvar i kylen sen gårdagen och smakerna av sesam och soya gjorde vinet mycket intressant, det visade sig att vinet klarade av den asiatiska sidan också, får inhandla en flaska till och prova vinet till Miss E:s magiskt stekta entrecote med sesam och jordnötter. Det får det klart bli nästa gång.
Tog en sista tugga av korven tillsammans med en emulsion som stod kvar i kylen sen gårdagen och smakerna av sesam och soya gjorde vinet mycket intressant, det visade sig att vinet klarade av den asiatiska sidan också, får inhandla en flaska till och prova vinet till Miss E:s magiskt stekta entrecote med sesam och jordnötter. Det får det klart bli nästa gång.
”Calvet är utan tvekan
en av Frankrikes mest kända vinproducenter. Företaget bildades redan 1889 i byn
Tain Hermitage vilken ligger i Rhône-dalen, 5 år senare etablerade de sig i
Bordeaux. Företaget har sedan dess fortsatt att växa, hela tiden utan att göra
avkall på kvalitén. Hjärtat av vinproduktionen ligger fortfarande i Bordeaux
där de äger flera vinslott även om de är verksamma i andra delar av Frankrike.
Deras viner uppmärksammas gång på gång av internationell vinpress för sin höga
kvalité.”
Baxa Er ned till monopolet, hitta den största kundkorg ni kan, fyll upp den både på höjden och bredden, för dessa två viner är riktigt
bra för sin minimala prislapp.
NYHET 2013 Mezzacorona Pinot
Grigio Riserva (nr 2412) 79 PIX eller 1411,11 Shilling
MER ETT MÅSTE! 2013 Vieux
Château des Jouans (nr 3128) Endast 129 PIX eller 89 Yuan
Stort tack till www.enjoywine.se
Ridel för glasen
Keramik från Karin Eriksson och www.calleforsberg.com
Råvaror från känd bonde och grossist
Mor för hjälpen med korvmaskinen
Och mitt evigt stöd och otröttliga gourmanden Miss E
Kommentarer
Skicka en kommentar