2008 Sasso Al Poggio Vs. 2009 Cúmaro Conero Riserva
När regnet
duggar mot vårt fönster, slås man av tanken gällande mysighetsfaktorn, samtidigt som man
undrar vart sommaren tagit vägen och varför jag inte känner för att grilla. Grilla är
något vi gör året om, men det är minst skönt att stå i duggande kallt regn. Så
kvällens matlagning får hållas helt och hållet i Snickerboa. Granbrända morötter,
lök och kantareller, kvällen kunde varit sämre. Med vältempererad Svensk Högrev
som hängt i Snickerboa i snart 3 veckor. Köttet var med råge redo för att
avnjutas. Fram men gasbrännaren, låta köttet få sluta sina fibrer och
köttporer, dra at sig smakerna av torkad paprika, Sea soning soya och stött rå
lakrits. En snabbis i ungen på grillgaller, inte en grad över 50 i detta kök,
det är ett heligt tal för att tillaga kött i Snickerboa! För att lyfta köttets
fina smaker av ett uns sötma och heta så åkte stora kniven fram och solmogna,
varma tomater fick göra sig sällskap av roman, sockerärtor och ännu mera lök
(har hört att det skall var svårt att kombinera lök med vin, missade den lektionen
tror jag allt).
Vinerna
skall vakna till i karafferna från Ridel, jag tänkte mig en battle mellan två
bra viner från Italien, men det skulle sluta i att vinerna var fantastiska,
båda två till rätten och stället kompletterade de varandra än att låta någon ta
över. Vackert!
"Noi lo chiamiamo amore puro in italiano,
in cui i sapori appena si amano!"
Att Piccini är
en riktig klassiker är skrivet i sten, denna afton tar jag vi oss an 2008
Sasso Al Poggio, Toscana. Med en druvblend av Sangiovese 60 %, Cabernet
Sauvignon 20 %, Merlot 20 %. En blend som är för mig är perfekt avvägd! Efter
graciös selektering av druvorna, pressa druvorna mycket varsamt. Vinet får vila
i stora botti, ca ett år innan viner läggs om i de mindre
faten om 225 liters
klassiska Bordeauxfat, fyra månader får vinet sen vila i flaska innan det är
tid för försäljning. Utseende, Palett av oxiderat oxblod, kärna med härliga
”gardiner” i mitt väl svarvade ridelglas. Mina tankar och smaklökar får mig
även att känna ålder och mognad, intressant med stort tycke från min sida! Att de sedvanlig smaker från klassisk Cabernet
är inte att misströsta, jag finner de mogna körsbären, örterna, tobakens kärva
inslag med nyanser av solvarma vinbär på landet. Med andra ord ett sagolikt vin
till denna anrättning.
”Familjen Piccini lever i och är
verksamma i hjärtat av Chianti distriktet i Toscana, Italien. Deras historia
börjar 1882 då Angiolo Piccini med endast 7 hektar började framställa viner
under devisen -”det är inte hur mycket vin vi gör, utan hur mycket passion vi
lägger ner i vårt arbete med vinet” Idag är det fjärde generation Piccini genom
syskonen Mario och Martina Piccini som styr familjen och vinerna framåt. Det är
även de som lyckats ta Piccini utanför Toscana och Italiens gränser. Idag
återfinns familjen Piccinis viner runt om i världen och efterfrågan på deras
välgjorda, goda viner fortsätter bara att växa. De har idag fyra egendomar i
Toscana och genomgående från deras Chianti till vinerna från egendomen i
Brunello di Montalcino finns de gemensamma nämnarna: kvalité, drickvänlighet
och respekt för ursprunget!”
- “The only
wines worth making are the ones you believe in” Pierangelo Piccini
Nästa vin
som visade sig från en annan sida, ack så gott och välvilligt i sin
ungdomlighet! Italiens stolthet i druvans bemärkelse, Montepulciano som
levererar en utvecklad och välformad touch, som sig bör, jag finner de kända
inslagen av choklad, svärmors körsbär från landet och visst är det en väl
avvägd del ekfat som gör vinet så balanserat och snyggt! Druvorna kommer från de främsta vingårdarna i
området Conero och då är vi i, som alla vet centrala Marche. Vinet som fått
vila i fransk ek i ca ett år, och innan försäljning så ligger vinet till sig i
flaska. 2009 Cúmaro Conero Riserva är det som vi finner i glaset!
” Cúmaro Conero Riserva
är Umani Ronchis främsta vin på Montepulcianodruvan. Årgång 2007 av Cúmaro fick
högsta utmärkelsen Tre Bicchieri i italienska vinguiden Gambero Rosso 2011.
2008:an är en bra och klassisk årgång i Marche som ger stora och strama viner
som klarar lång lagring.”
Kommer inte
denna gång att gå in på alla smakpreferenser och varför vinerna är så bra till
kvällens kötträtt, ibland inser jag att låta vinet med maten få smaka sitt,
veta att valet av god dryck, de bästa råvarorna, gott sällskap samt ha ett öppet sinne så brukar allt smaka gediget bra allt tillsammans! Skål på
er och drick och ät för att ni njuter!
Vinerna är lättfunna på bolaget och ligger under följande nummer!
Kommentarer
Skicka en kommentar