Partita giocata in Casa

Middag på hemmaplan blev det och med lite hemgjord pizza med allt från hemrökt vildsvin, skaldjur, mozzarella, färsk svamp, samt en del tryffel. Gott skall det vara.

Aftonen började med lite mingel vid köks ön, där vi serverade lite småplock samt dom stående tryffelpopcornen. Vi började rätt starkt med att öppna härligt mogen champagne från Pierre Laherte deras enkla brut Chavost och byn är Epernay. Årgång tidigt 1960 tal. Viner hade fortfarande struktur och var len som en nogatkräm men det mysigaste är att moussen var fortfarande med, de rostade nötterna, den lite för gamla kitosten och ett litet knyck av äldre källaren hittade jag med mina känsligaste delar av snoken. Tid för att sätta oss ner. Pizza kungen (jag själv) hoppade in i köket och min gode vän Sean började servera en skolboks Sauvignon blanc, ni vet när man lägger sig ner och plockar lite mogna krusbär och så har katten varit där och lagt en 7:a, så luktar en bra Sav blanc. Men denna Russiz Superiore från Fruili i Italien med en årgång på 2004 hade mer än så. Mogen till tusen med elegant friskfrukt och den var så inte snabb att försvinna ur tungans smak kö. Detta var alp kännsla. Passade kanon till första degen med de lite rökta och salta inslagen.

In med nästa två viner som fått och vakna till lite i karaff M. Chapoutiers godingar Cornas Les Arènes samt Les Becasses Château Neuf du Pape.

Och detta är bra, riktigt bra. Vilken kropp nästan som en bystopererad hollywoodfru. Taninerna spelar discomusik så det dånar, den mörka frukten är som den grininga granna som garanterat inte fått till det på fler talet år. Strukturen i vinet är så benhård uppritad så det är bara att hänga med. Hur skall det bli när vi flyttar upp ett pinhål och skall hinka i oss stora klungar av för mig lite större vinet Les B från Påvens nya hus. Men vad händer? det är mer elegans, stilren och muskulös (inte bodybuilding) utan mer spinningrumpa. Vi njuter i fulla drag och inser snart att det är tomt i glasen och det är tid för nästa deg och mer rödtjut. Jippi!

Aalto 06 får det bli och min första reaktion är defekt. Inte bra, men mina vänner säger att det är det inte, låt bara vinet få vakna till liv och så börja visa sin bästa sida. Jag är fortfarande inte säker på vad vinets dekeft är, men tittar jag i mina tidigare notes från Aalto så var det något som inte stämde med vinet. Kändes lite jetlaggad, Men för er som vill så har jag gjort ett längre inlägg om Aaltos viner längre ner på bloggen. Tråkigt. Men det ligger fler i källaren så skall smygsmaka en snart så jag få en korrekt uppfattning.
Degen är borta och det är tid för lite hemgjorda tryfflar. Eller vet inte om jag kan kalla det för tryfflar, fudge med lakrits, Rocky roads och någon doppad Marsmellow. Kaffe från Coppi i Helsingborg stod redo och det gjorde dessa öl oxå. Den som dricker en back av denna Chocolate Oak aged Yeti, då blir det nobelpriset. Men med tillräckligt stor hällriktning i glaset så fick vi ut ölen ut flaskan relativt tjock och nästan krämig. Fantastiskt smak med grymma odörer av rostad kaffeböna, rostade nötter, torkad aprikos, en stor näve med humle som någon bara kastar rakt i ansiktet på dig. detta är som en efterfest i munnen på ett trevligt sätt. Nästa sjuka öl Vertical Epic som fått en andra jäsning och med det 10 % var av Muscat, Gewurztraminer och Sauvignon Blanc. WOW säger jag och njuter. en friskare öl med korgar av härligt sommar mogen frukt, men med en avvaktande beska som gör ölen för mig mycket intressant Inte en öl om jag kommer att drömma om men kul att provat.

Varför då inte avsluta kvällen med Master of blend Henke Briggler som tog med sig prover direkt från casken, Occtomore Ed 2, Ahlberg, DNA, 36 åring, inte en koppe under 132 PPM. därför man själv doftar som ett helt cigarrskrin idag. Jag kan bara tacka och säga mitt. en kanon afton!