Rosétiden är kommen...

Utanför fönstret slår våren ut. Marken blir grön igen. Allt som var dött, väcks till liv, det kan också vi Mm. Så länge vi andas. Ute till havs styr en fiskebåt. Längs en fri horisont. Den gungar så tryggt in mot hamn som jag i din famn. Mm. Så länge vi älskar.

Texten som säger allt om känslor, denna sång av Ted Gärdestad öppnar upp vår kväll, det är enbart för att ibland behöver vi lite mer kärlek och omtanke än vad som kan synas. Det är för mycket otrygghet i världen och jag vet att hade Ted funnits i liv i dag, så hade vi tänkt lite mer på vår omgivning än det tragiska Egot. Så vi tar till en gruppkram och ger varandra en puss på kinden och en lätt klapp på axeln så känner vi oss laddade för omtänksam och begåvad gastronomi med tillhörande fridfull dryck.
 Det är inte meningen att bli för djupgående i känslor men det blir man lätt när det kommer till njutning och upplevelser, med rätt musik, rätt vänner och ödmjukhet så får man alltid till en spektakulär afton. 
Tiden är äntligen här! Det är precis som vanligt. Att när solen kommer fram och värmer upp husväggen så flockas det av sugna drickare av årets första glas med rosévin. Det spelar ingen roll om det blåser kuling så lyser solen och det är vår så skall man sitta på ute serveringen och njuta av några goda droppar vin.

Är det någon som känner igen sig? Under tre plädar, två värmelampor och ett glas rosé, visst är det härligt. Jag är en av dem, och jag vet att vi är många fler. Ikväll så njuter vi av svala skvättar inomhus och låter solen få sträcka på sig och låta kvälles sista solstrålar liva upp vårt stora ekbord i Snickerboa.

2016 Calvet Côtes du Rhône Rosé, (Grenache 40%, Syrah 30%, Mourvèdre 30%) det är allt vad vi börjar med. Ett vin som har det vi söker efter. Ungt fräscht och livligt. Doften har toner av mosade jordgubbar, körsbärsskal och ett uns av gröna fruktblad. Smaken är aromatisk och livligt, Syran är bra balanserad och vinets fruktighet bärs upp av fina mineraler. Smakar mer än vad vi skulle tro och det gläder oss.  

”Efter skörd pressades druvorna och skalen fick ligga med under en kort period för att ge vinet dess vackra färg och fruktstruktur. All vinifiering och lagring skedde på rostfria ståltankar för att behålla all frukt och fräschör.”
Nu tänker många att det skall bli skaldjur till vinet, men så fel man kan ha. Vi skall äta 30 dagars hängmörad Entrecôte med rivna nötter från Piemonte och sesam. Samt tillhörande och mycket viktiga ramslöksmajonnäs som har ett litet sting av chili.
Förklaringen är enkel, hade vi haft skaldjur till detta vin, så hade frukten inte ”hängt” med. För att skaldjuren har för "hög" sötma och vinet hade då blivit surt, och som vanligt så är det vinets fel och inte rätten att något av dem inte smakar gott.
Så mina andra enkla förklaring är att vinets syra och mineraler drar sig till köttets protein som ”binder” upp vinets friskhet och fram kommer frukten. Majonnäsen styr upp vinets balans ännu mer och vinet känns större i både smak och kropp. Hettan från chilin ser till att vinet inte tappar stilen och det är som att chilin biter vinet i svansen för att hela tiden vara på topp. En bättre start på kvällen och detta är bara början.

”Jean-Marie Calvet följde i sin fars fotspår när han 1889 bildade sitt eget vinhus. Han hade hjälpt sin far med familjens vinproduktion sedan unga år och bestämde sig vid 19 års ålder att resa runt i Frankrike och få inspiration från branschens främsta producenter för att bli oöverträffad inom sitt område. Vinhuset var från början beläget i Calvets hemstad, Tain Hermitage vilket ligger i Rhônedalen, men har nu hjärtat av vinproduktionen i Bordeaux. Calvet äger flera vinhus i Bordeaux, men är även verksamma i andra delar av Frankrike.

Både röda och vita viner framställs från druvor som är typiska för den regionen vinet kommer ifrån. I Bordeaux arbetar de huvudsakligen med Cabernet sauvignon, Merlot och Cabernet Franc på den röda sidan och Sauvignon Blanc, Sémillon och Muscadelle som huvudsakliga gröna druvor.
 Calvet har ett gott rykte i stora delar av världen och får kontinuerligt höga betyg av vinskribenter tack vare sin genomgående höga kvalitet, och vid Nobelmiddagen 2014 hade producenten äran att leverera dessertvinet till middagen.”

Vi gör det enkelt för oss och plockar fram vin nummer två och det är från samma producent som förra vinet och det känns tryggt att köra på detta spår i afton. Men nu är vi i Bordeaux i stället för Rhône. Klassiskt och elegant, ungt och snyggt. Precision med visdom och finess. Finns många härliga ting att förklara Bordeauxviner på. I glaset har vi nu 2013 Vieux Château de Jouans. (Merlot 90%, Cabernet sauvignon 10%).

”Det är för oss solen går opp. Lyser som guld, för kärlekens skull, solen går upp, så oskuldsfull Lyser på oss för kärlekens skull. Högt på ett berg står en katedral, och pekar upp mot skyn. Men det är för himlen i dig, och jorden i mig. Mm.. Vi älskar varandra.” Älskade Ted….

Doften är klassisk Saint – Emilion stil, finstilta tanniner som rider på fatens storhet. Så ung men ända så gedigen, mogna röda bär, plommonskrutt och svarta vinbär. Grönskande innehav från färska örter och blad. Och givetvis den fina subtila tonen av ceder och tobak. För en peng som denna så är vi alla runt bordet glatt överraskade på hur bra vinet är, vi är inte helt bakom flötet någon av oss, men en av vännerna har en riktigt skarp Bordeaux nos och det är spännande att höra vad hen tycker. Tack vara den höga delen Merlot så finner jag och vinet varandra till fullo, enbart för att frukten är mjukare och har en lite högre ”sötma” som min gom gillar.
”På Vieux Château des Jouans skördar man och vinifieras varje vingårdsläge separat. Efter pressning och vinifiering lagras först druvsort för druvsort innan årets blend bestäms och vinet slutligen buteljeras. Årgång 2011 lagrades i 12 månader på franska 225 liters ekfat av vilka 20% var nya och resterande 80% användes för andra gången.”

In på bordet kommer fat med kokt vit sparris som badats i en lag av, honung, chili, ingefära och kycklingbuljong. Alla tänker nu att det kommer bara förstöra sparrisen fina smak, men man behöver inte överdriva de övriga intensiva råvarorna utan att vara lite mer lagom. Rimmad och stekt anka (därav inte den röda köttlysterns) Riven mandel och ingefära. Vid sidan om serveras en substilt potatiskräm A la Bo Bech, och det innebär 45% potatis och 55% smör. Ett tillbehör som inte äts varje dag, men i små portioner så är det allt jäkla bra gott. Några fint strimlade blad av ramslök landade även över krämen.

Vinet tycker mycket bra om ankans feta och salta stil. Sparrisens inverkan på vinet är flerfaldigt gediget bra, syran i sparrisen livar upp vinet och ger dropparna en livlig match. Hetta är inget vinet ger vika mot och chili och ingefära är något vinet verkligen gillar. Man kan tro att Asien har något med Bordeaux Terroir att göra. För att inte glömma vår smör/potatis kräm så kan ni alla gissa att vinet känner sig i trygga händer tillsammans med denna perfekta vinvän. Tänk som att er mamma kramar om er länge och väl, det är bara det bästa som finns. Så en mer kemisk lära behöver jag inte använda mig av.
En kväll som börjar gå mot sitt slut, nästa vecka hoppas vi att grillen är igång och att vi kanske kan ta första vinet ute på terrassen? Det är väl på tiden att våren infaller och att vi kan ladda för en fin sommar. Sällskapet ställer sig upp och vi ger alla varandra en kram, en kindpuss och en lite viskning om att just du är bäst, förflyttar oss till salongen där kaffe och tryfflar är uppdukade (om inte Jeff har smakat sig igenom fatet med sötsaker) Med dessa rader så tackar vi för oss denna gång och önskar alla en mycket trevlig Valborg med mängder av god mat, fin sång och såklart överdrivet med kärlek.


Kommentarer

Populära inlägg