Grinigt värre... Men gott!

Herregud vad tiden springer iväg, är det inte fredag så är det onsdag eller måndag som innebär en ny afton med vännerna, glasen och en bättre bit mat. I högtalarna spelas för stunden Dire Straits fantastiska Brothers In Arms, den är så spektakulärt perfekt skriven så tror att vi alla torkar en tår som föll ned för vår kind. Det kan även vara kvällens första vin som gjorde oss tårögda… Vem vet. Hur som är vi återigen sammanförda, dessa totalt felfria sommelierer som aldrig har fel och kommer alltid känna sig fullärda inom vinets värld. För något annat är inte värt att kunna, jo kanske att tända grillen, hyvla tryffel och skära perfekta skivor av glad anklever. Men sen känner vi oss ganska nöjda.
Kvällens vin som serveras svalkande kallt, kan behövas när det är minus 3 ute. Fasen det är ju vårvärme, vart är vintern med de klassiska dagarna med 20 minus? Ett vin som får oss att le lite extra en måndag som denna. 2016 Steenberg Chardonnay Viognier, har vi fått i våra glas. Ett klart och tydligt vin med korrekt och trevlig doft, den typiska exotiska och lätt smöriga tonerna kommer som skjuten ur en kanon, direkt efter kommer en örtighet och stillsamma vindar av sälta. Antar att blåsten kommer från Viognerdruvan. Smaken har fin syra och mineral, god balans och trevlig frukt. Ett bra vin att börja kvällen med.

”Steenberg Vineyards, 1662 anlände den 22-åriga änkan Catharina Utsings Ras till Sydafrika. 20 år senare grundar hon Steenberg. Steenberg gör idag unika viner genom sitt speciella microklimat. Egendomen har genomgått omfattande investeringar i nybyggd vinkällare, provningsfacilitet, restaurang och vingårdar som ger några av Sydafrikas ledande viner. På egendomen finns också en golfbana och ett prisbelönt lyxhotell”

Till vinet så serverar vi en rätt som är från Jämtland och hämtad från Copperhill, en rätt som jag tyr mycket kärlek till, enbart för att rätten i sig är så enkel men så gudomligt smakrik. Gravad hälleflundra med skivad och inlagd karl- Johan svamp. Krassekräm och flarn av ost från Oviken heller inte att glömma de texturfyllda kaviarkornen från laxen. Sältan och texturen från fisken är ett perfekt val till vinet med sin innehavande av syra och grönfrukt. Flarnet ger vinet en knäckighet med fin anstrykning till nötighet. Krämen har en pepprighet och fetma som lyfter vinets mer kroppsliga del. Syran i svampen gör att vinet känns piggt och fräscht, att kaviar och vin är bästa vänner, visar vi ännu en gång när de två möts. En bättre start på kvällen.

Kvällens andra rätt blir Brisket som serveras med bakad tomat, vitkål, smörade bönor och en väl reducerad sky med svarta vinbär. En rätt som har det som nästa vin gärna blir staterat till.  Vi tar oss till den legendariska producenten Allegrini. Som ni alla vet ligger detta hus oss nära om hjärtat och gården skapar viner som är av alla klasser, detta vin får vi räkna till gårdens ”näst” bästa vin. Gillar inte att skiva så men om jag får rangordna dem så kommer det bli så. 
2013 La Grola. Druvblend består av Corvina 90%, Oseleta 10%. Och vi har nu vinet i glasen och ingen kan hindra oss att trycka ned våra näsor för att möta vinets varma bärighet. Tycker mig alltid att finna de klara och tydliga spåren av svarta vinbär och dess gröna blad. Denna doft får jag inte fram på samma sätt i varken de viner som rankas lite lägre heller inte i topp vinet La Poja. Förra veckan provade vi Palazzo della Torre och var mer än nöjda. Men vinet har en modern och nya världen frukt som gör det hela lite svårare att lokalisera som Allergrinis mer klassiska stil av stram frukt.
Vi kan inte annat än gilla vinet och hyser inte länge för att ta nästa klunk av vinet. Smaken är stor och toner av ceder, rostade fat och plommonkött, och choklad klär vår gom och det är inte långt bort från ett litet fniss av glädje.

”Efter skörden avstjälkades och krossades druvorna försiktigt och musten fick därefter jäsa under temperaturkontroll (20–28 C) i rostfria ståltankar i cirka två veckor. Druvskalen fick macerera med tillsammans med druvmusten i ca nio dagar med daglig överpumpning. Efter avslutad alkoholjäsning filtrerades skalmassan bort och vinet flyttades över till ekfat där den malolaktisk jäsningen tog vid. Vinet har lagrats på franska ekfat i 16 månader. 20 % av faten var nya 230 liters ekbarriquer. Därefter blandas de olika vinerna och får 'gifta sig' i två månader innan buteljering. Vinet lagras slutligen i cirka tio månader på flaska innan det får lämna vineriet.”

Nu förstår ni varför köttet är riktigt blodigt, vi kommer behöva protein och köttets textur för att komma åt vinet bakomliggande tanniner. Lockbetet blir att såsen med svarta vinbär får ta del av vinets bärighet och gör att tanniner och strävan kommer fram, och då är köttet med på noterna. De smörade bönorna gör sitt jobb till fullo med att fylla hela gommen med smakrika och mer bestående protein. Tomatens sötma och örtighet (fick bakas med timjan, oregano och mynta) gör att vinet inte blir generat över sin storhet i frukt. Och inte heller att förglömma så har vinet redan till en början en gentil stil av örter.

”Familjen Allegrini har spelat en ledande roll i Valpolicella vinhistoria sedan 1600-talet. Genom historiens vingslag har Allegrini förfinat traditioner och kultur av såväl vinmakning som vinodling från en generation till nästa. Allegrini är känd över hela världen som en av de främsta vinproducenterna i Italien och Veneto i synnerhet tack vare grundaren Giovanni Allegrini. Hans intuition och starka entreprenörsanda stakade ut vägen genom en stark strävan efter kvalitet och perfektion.

Idag leder nästa generation, Franco och Marilisa familjeegendomen med passion, entusiasm, nytänkande och stark koppling till sina rötter. Allegrini är baserat i Fumane i vinområdet Valpolicella i nordöstra Italien. Franco är erkänd som en av Italiens skickligaste vinmakare, och den karismatiska Marilisa Allegrini som förenar sitt stora kunnande av vin såväl som med regionen Venetos historiska kulturarv.

Allegrini äger i dag drygt 70 hektar vingårdar, som ger några av regions främsta vingårdsbetecknade viner. Däribland Palazzo della Torre, vingården som omger Villa Della Torre, en vacker renässansherrgård med en fantastisk arkitektur. Kullen La Grola, som bär samma namn som vingården, d v s La Grola, dels den högt rankade vingården La Poja på högplatån högst upp på kullen. Druvorna därifrån ger ett av Italiens främsta och mest kända viner. Allegrini producerar även en Amarone av världsklass. För 20 år sedan beslöt man att rensa bort alla botrytisangripna druvor i samband med amaroneproduktionen.

Många av de andra producenterna menade att det var fel. Att det var ett avsteg från den normala processen. Allegrini tog striden eftersom man ansåg att ädelrötan var negativ för såväl tanniner som polyfenoler och antocyaner, de viktigaste grundstenarna i rödvinsbygget och i dag har de allra flesta valt bort botrytisen.”

Jag provade även La Grola i lördags, tänkte att det behövs att prova vinet i några olika miljöer och den gången så hade vi ett gäng med bättre ostar från Frankrike och ett fat med chark. Jo men visst, det var väl bra men tycker att vinet är ”för” bra för att inte hållas till en hel rätt. Vi som provade vinet då, sa vi alla att vinet blev blygt och vågade inte riktigt blomma ut, sen kan det ju ha med platsen vi befann oss på som gjorde vinet mindre inställsamt. Så den rätta miljön och gastronomin för vinet är med ett gäng sjukt duktiga och pålästa sommelierer i hemmamiljö, tillsammans med en gudagod kock som mer ser till vinets skäl än vad hen önskar.

Usch vad gnällig jag låter, men det är många små ting som gör ett vin från bra till helt fantastisk. Hur våra sinnen och smaker förändras i tid och stämning. Som tur så är vi alltid på topphumör, avslappnade och vi har slängt av oss kavajen och de välputsade skorna för att inta med avslappnad klädsel, detta är mitt recept för en lyckad kväll. Än en gång tack till gänget som kan allt och lite till, vi bugar oss djupt inför Enjoys Wine och såklart till Jeff (vår hund) som i vanlig ordning så hjälpligt ordnar med fördisken till maskinen som sen sköter finliret. 
Kvällens snacks (häng i köket)
Trevlig vecka till er alla och njut av det enkla och inte alltid efter vad andra tycker och säger sig vara bäst. Inte heller att glömma, så finns nu La Grola på bolaget med ny label, en vacker sådan som är en special edition. Riktigt snygg och klär allas vinkällare, för dettas vin är värt att dricka nu men det gör inget om några flaskor får bli kvar i källaren i säg 5 år. Bara en tanke!




Nästa vecka är jag återigen i Åre och då grillar vi gris....

Kommentarer

Populära inlägg