Svårslagen Elegans i Rhône.

Snöstorm och vackert vinterväder… NOT, snöslask, kaos. Ett vanligt fenomen i Storstockholm. Aha, det kom snö i år igen? Därför denna kväll så kurar vi upp oss ett smärre sällskap killar och njuter av brasans sprakade läten, och från köket kommer en jämn doft av kvällen gastronomi. Ännu en gång, varmt välkomna in till oss i Snickerboa för en sensorisk och sensuell njutningslära av högsta rang.
Det går inte en måndag utan att det provas vin och äts gott, denna kväll är given för oss, lika väl som Amen i kyrkan. Jazzens stråkar ligger som en ridå bakom eldens fantastiska läten och låt oss inte vänta allt för länge med att slå oss ned till bords. Två viner en rätt denna gång. Två flaskor från samma område och druva men ända så olika, fast lika.

Där står de, i varsin karaff av svenskt hantverk. Timmarna har gått och vinerna öppnades lite efter lunch, så 5 timmar i karaff innan servering, som ni vet gillar jag framförhållning och tycker om när juicen får vakna till liv och ha otaligt många snozningar innan det är tid för att prestera i gom och glas.
Först ut är 2014 Yann Chave Crozes-Hermitage Le Rouvre. Appellationen som vi finns på högra sidan om floden mitt emot har vi St Joseph och inklämt i mellan har vi anrika Hermitage. 100 % Syrah. Det första som vinet berättar om sig är sin doft, passerade björnbär, övermogna körsbär, rostad rosmarin och timjan. Smaken är oändlig, nymald vitpeppar i stora handfasta drag från kraftfull kvarn. Violens präglande och gedigna smak, en smak som för med sig en nästan överdriven tanninstruktur. Nu kan inte tanninerna blir för mycket, speciellt inte för oss runt detta bord. Tanniner har för mig personligen två ting att berätta. Antingen så är det att tanninerna vill få en bra omgång i kraftfull matlagning som ung, eller så vill vinet berätta att om si så där 10 år så kommer vinet kännas helt annorlunda.
Tyvärr så kommer jag aldrig dit, jag eller vi dricker upp vinerna i för tidigt stadier. 

”Druvorna kommer från "chassis" området, där medelåldern på vinrankorna är över 50 år. Efter noggrann selektering pressas druvorna och får sedan jäsa på rostfria ståltankar innan de lagras på 500 liters franska ekfat varav en tredjedel är nya och resterande används för andra och tredje gången.”

Jag har två intressen i livet, vin och rugby” -Yann Chave

"Yann Chave har sitt vineri precis vid foten av Hermitage berget i norra Rhônedalen, Yanns föräldrar startade verksamheten 1970 och började sakta köpa bättre vingårdslägen i Crozes-Hermitage. 1996 tog Yann helt över verksamheten och efter det att han byggt sitt eget vineri 2003 tog det verkligen fart. Egendomen är certifierad ekologisk, något Yann inte använder sig av i sin kommunikation då han anser det vara självklart att alla bra viner är framställda på ett för jorden respektgivande sätt.”

På bordet kommer det in grillad nötnacke i perfekta skivor och temperatur. Ett fat med torkade potatisar och friterade skockor levereras in, inte att förglömma med en del fint riven tryffel. Torkad grönkål med sin spektakulära smak och tillgivnare textur. För att få en hint av fett och liknade ”sås” så serveras en kräm på rostad majs.
Kan tänka mig att vinet för många känns stelt, torrt, grinigt och surt. Då har enbart vinet berättat att det är tid för mat i gommen för vinet skall få bevisa sin storhet. Stramhet, tanniner, garvsyror. Det finns speciellt två ting som gör susen med påståendet ovanför och det är protein och fett. Kött av god kvalitet är berikat med protein och eftersom köttet inte alls överstigen en inne temp på 53 grader så finns det en besudlade del protein kvar som kan omfamna vinets kantighet. Adderas man sen till fett och i detta fall en varm stil på fett. Receptet mot kantighet och stramhet är då vår kräm på majs. Grädde och smör har fått koka ihop med majsen lägger sig som siden runt vinet och våra hjärtan. 

Tack vare sötman från chipsen och majsen så kommer vinets frukt nu fram på ett fint sätt. Sältan från grönkålen hämnad vinet, så att vinet inte släpper för mycket på sin pondus.  
Vi kan avsluta såhär, detta vin till maten fick oss inse storheten i vinerna från området är och att vinet enbart kommer bli bättre med året.

Vi är heller inte svåra på att ta nästa vin för att ställa den bredvid första glaset, vi vill så gärna känna hur vinerna gör sig mot varandra, eller tillsammans med varandra.
2013 Francois Villard Saint Joseph Mailand. Vi har nu tagit oss lite norr ut och håller oss på vänster kanten om floden. Vinet uppvisar direkt en karaktärsfull stil. Likaväl som sin väl i glaset innan. Men jag vill påstå att doften känns ett uns elegantare och mjukare än föregående vin. Varma örter piskar min nos och bärigheten kommer som nummer två i denna flaska. Bärighetens som består av körsbär och bigarråer. Klassiska dragen åt vitpeppar, känner även en del malt långpeppar.

” Druvorna till vinet kommer från byarna Ardoix, Félines and Chavanay. Efter manuell skörd har druvorna pressats och skalmacererat innan jäsning tagit vid. Vinet har sedan lagrats 12 månader på franska ekfat.”

Storartat vin men personifierad Terroir. Stenigheten i vinet är mer påtagligt här än i första vinet. Och vinerna är klart lika i sin stil men ända så olika. Om jag får besluta mig själv så är första vinet storheten i burdusa tankar och sista vinet får min mer att klappa på min Hermes pläd och känna lusten till att bli romantisk.

”Villard har på 20 år etablerat sig som en av Norra Rhônedalens absoluta topproducenter, Francois arbetade innan som kock men blev tidigt tagen av “vinets magi”. Hans stor
a arbete ligger enligt han själv i att hela tiden fördjupa sig i de olika jordmåner och mikroklimat hans odlingar innefattar, att förstå dessa och att kunna förmedla vad de ger hela vägen från vinrankan till flaskan.”
Gastronomin till detta vin, blev bedårade när tryffeln och köttets röda känsla fick omge sig med dropparna. Krämen puffade på vinets smak och resulterade i att vinet tuffade till sig ordentligt. Många kan väl återigen uppleva vinerna ”opersonliga” för att frukten är så integrerad till en början. Ge vinerna tid så kommer de att smaka gudomligt.

Kvällen kan inte annat än bli mer än godkänd och vinerna tog oss på sängen. Vi visste att vinerna skulle bli storstilade med att de är så med på banan gör oss bannlysta vinnördar lyckliga och stilfullt berusade.


Kommentarer

Populära inlägg