Les Darons Jeff Carrel 2014

Languedoc-Roussillon, som för många är sol värme och ett område som levererar endast viner i kvantitet...
...Jag håller med om två av de tre tingen, sol och värme absolut, men sen de sista håller jag inte med om. När appellationsindelningar ändrades 1980, så har allt gått från att vara kvantitet till att bli kvalitet. 10 år senare, så blev området en omtalad plats i vinvärlden, att det var just här som mycket av de ”nya” idéerna och vintekniker skapades.  
Med tanke på den långa nederbörden och de många soltimmarna räknade så förstår vi snabbt att det inte är de mest lättaste vinerna som kommer från området. Denna dag provar vi 2014 Les Darons. Ett smärre krutpaket som önskar gastronomi i den lite mer kralliga klassen. Doften har lugnat ned sig lite efter 3 timmar i karaff, vid öppnande så vad vinet på tok för nyvaket. Låt mig måla upp en pallet med dofter som långpeppar, torkade örter, kokt svartpeppar, fänkål, lakritsrot och lätta nyanser av mynta och meliss. Smaken är som sin doft med att få lägga till en kropp som är fylld med tanniner, fatinverkan och mineraler är underbart. Att ett vin kan vara kryddigt så vi bevis här. Vinet ger sig inte och smakerna sitter kvar länge i gommen och efter en stund så kommer en mjuk och elegant bärighet fram. Ett ”spännande” vin för att finna ett enkelt ord. Druvblend av Carignan, Grenache, Syrah.

”Jeff Carrel, en riktig enfant terrible, har sedan 2007 fått stor uppmärksamhet för sina viner, speciellt hans Morillon (Synonym för Chardonnay – precis som i Österrike). Nyckeln till framgången är enkel – leta upp gamla vingårdar, samarbeta med lokala bönder som annars skulle sälja sina druvor till anonyma kooperativ, vinifiera naturligt, med minimala tillsatser och buteljera med snygga, moderna etiketter.”

För att inte stöka till det för mycket i gastronomin så gör vi en klassisk rätt, Biff Rydberg” gjord på oxfilé från känd bonde, vår egen potatis, löken och äggen kommer från Inger på Sanda gård. Lyckan är total när köttets protein och sälta tar tag i vinets formidabla tanninstruktur, lökens som blir mild och söt av allt smör som användes vid stekningen. Potatis är en gedigen smakbehandlare i vinets värld och i denna stund så gör kolhydraterna helt rätt i att lägga tid på att mjuka upp vinet och så pass att vi använde några droppar med soya när vi fräste den redan smakrika knölen.

Tystnad och njutning, tagning 100. Skål på er.. Länk till vinet.

Kommentarer

Populära inlägg