2013 Jacobsdal Pinotage

En höstlig dag som denna så skall vi bereda smakrik och riktigt god mat. På spisen så står en kastrull med välsaltat vatten som vår färska pasta skall få bereda sig i. i En annan gryta så har vi fräst ihop vitlök, kantareller och salsiccia, vilka dofter som fyller vårt kök, adderar till rosmarin och det öländska allvaret dofter släpps lös i hela huset.

På vårt stora ekbord står vinet för dagen upphällt i en kristallkaraff från Orrefors. Vi tänker oss att inte dricka Italiensk vin denna gång utan att vi tar oss till sydliga breddgrader. I glaset kommer vi att få 2013 Jacobsdal Pinotage. Säger det återigen och kommer säkert att tjata om det hela mitt långa vinliv, ge denna druva respekt och en tid för att förstås. Det görs mycket bra viner på denna druva.

”Sydafrikas kultvin nummer ett av ”egna” druvsorten Pinotage. Ägaren och vinmakaren Cornelis Dumas har vigt sitt liv åt att producera ett odödligt pinotagevin i bourgognelik stil, med alla klassiska medel tillverkat i hans pappas gamla källare. Han var under lång tid den ende i landet som bara gjorde ett enda vin och den absolut ende som arbetade och jäste sina viner med naturlig jäst. På universitetet sa man att detta var omöjligt, men Cornelis har aldrig misslyckats med en enda årgång sedan han tog över produktionen efter sin far år 1966.”

Doften i vinet är gediget, dofter som färska örter, ceder, tobak, plommon slåss om att få antasta min nos. Smaken är väl balanserad och faten bakomliggande interiör, gör att vinet känns ”runt” och smakfullt. Vinet tanniner spelar ljuva toner med min tunga och gör att vinet hela vägen genom munnen känns välgjort och snyggt.

Pastan som nu kommit fram på bordet, skall analyseras. Vi har råvaror som är salta och feta, tack vare svampen så höjs alla smaker runt omkring. Parmesan med sin berikade Umami gör sagolika ting med vinets intensiva sida. Tanniner som till en början kunde kännas riviga är nu mjuka som bomull. Fläsket och korven med sin sälta och grädden med sin fetma, gör vinet allt gott man kan tänka sig, det är just i detta tillfälle som man känner att Vinmakare Cornelis har halva sitt hjärta i Bourgogne, de typiska dragen av skogshallon, viola och björnbär. (Mer mogen bourgogne än ung). Nästa tugga och klunk får mig att tystna och helt koncentrera mig på denna kombination i gastronomins skapelse. 

Länk till recept. www.foodfolder.se