Passage 53 #bedrövligt

Texten jag hade hoppats att slippa skriva. Tanken med mitt sätt att recensera och kritisera (på ett konstruktivt sätt) är enbart för att få fram det bästa och mest värdefulla av ett restaurangbesök. Jag har även bestämt att jag "aldrig" kommer att hänga ut eller skriva något nervärderande mot någon krog eller hotell som jag är där för att skriva om. (Inte i detta fall)
I så fall är det bättre att vara tyst.
Min tanke är som följande. En vacker dag så står jag där, med en nyckel till min alldeles egna restaurang och vill att alla skall vara nöjda med ett besök hos mig och min personal. Då skall det inte ens finnas en tillstymmelse till ord som jag använt mig av i då tid, som kan användas mot min nackdel.

Jaha kommer det sägas… där öppnade den där näsvisa kritikern en egen krog och han gör ju inte annat än snedsteg. Därför så tror jag nu och har alltid gjort, att följande gäller. Människan kan göra fel och det är mänskligt, det som gör skillnaden på resultat är som vi kan stå för våra missar och hur vi runt om kring tar förlåtelsen och går vidare.
Men, som det oftast finns i mångas ordspråk. Så kommer nu spilla mina ledsamma ord över er, från ett av våra besök i Paris. Ett ställe som jag och Miss E hade sett fram emot länge, vi hade så höga förväntningar på krogen, vi hade läst och hört att detta ställe är underbart. Men vilken katastrof det blev. Guiden kommer även att informeras om detta besök.
I en liten smal matsal (som för övrigt är otroligt snygg och vacker) pressas det in bord och stolar, med såklart tillhörande gäster. Vi som anländer precis på klockslaget fick vänta i 23 minuter på att första snacks: et blev serverat, enbart för att ”vänta” in två sällskap så man kan köra ihop borden som det så fint heter på köksspråk.

Vi skall inte glömma att berätta om den stiliga och otroligt säljande kypare, som berättar så gott om meny och drycker som kommer under kvällen och såklart skall han presentera en extrarätt som kommer serveras under kvällen för endast 50 euro, (inte ovanlig för en extra rätt) 
En för övrigt fin kaviar rätt. Men här kommer en fundering. Med en högljudd och "kaxig" kypare som skall presentera denna rätt, gör det med medryckande språk och försäljningsteknik, hur uppfattar de andra bordet honom när han står intill vårt bord? 
När hans röst hörs (eller vad det en bandspelare som spelades upp?) vid varje bord om denna rätt, så kunde jag faktiskt mima till honom efter tredje bordet. Kom igen, på en krog som denna så använder man sig av olika tekniker för att sälja in något. Använd alla kypare för att sälja in, byt tonläge, ordval och känslor, vad som helst men få det inte som att jag trycker på repeat knappen för 4:e gången.

Rätterna kommer in med olika tempon, vissa bord ligger före oss och vissa bord ligger efter oss i menyn, men tempot i matsalen är inte alls till belåtenhet, det stökas och det klirras i porslinet (kyparna, inte gästerna). Vissa rätter kommer in fel till några av borden och man har inte koll på om gästerna är vid bordet eller ute och röker. Som chef hade jag blivit tokig på att få lägga om rätterna, gång på gång.
Snacksen eller förrätterna var totalt ointressanta och smakerna gick absolut inte ihop. Första ”soppan” som hade fläckiga kanter och var troligtvis tomat. Nästa snacks som skulle bli anklever, här hade man plockat ihop en gelé, som har en syra som skulle få en omogen citron att kännas söt.

Havskräftan hade man nog mer eller mindre mixat och sen slevat upp på tallriken, kändes som man hade slem i hela munnen. Nästa rätt som såg mycket fin ut, hade ingen smak och det visade sig vara en sparris rätt, men problemet var ju att sparrisen koktes antagligen för två dagar sen. Trist.
Kan heller inte förstå att det där med besticken, kommer att komma till det värsta sen, men skall det vara så svårt att lägga ned silvret i harmoni på bordet, efter varje bestick lägg så såg det ut som att det varit cirkus på bordet. 

Sen kom en fiskrätt med troligen musslor till och en simmig sky, tyvärr så förstod vi inte vår kypare och vi frågade flertalet gånger om hur rätten var tänkt och dess innehåll, men fick tillbaka ett svar som vi inte förstod. Tycker en kypare på en två stjärnig krog att det är svårt med språket, så finns det kurser i engelska, eller så byter man station i matsalen och så känner sig alla mer trygga.
Sen kom det visst en hummerrätt med en klyfta apelsin och ett skum. Hade David Toutain sett denna rätt så hade han kastat förklädet och sadlat om till oljeborrare.

Nu kommer det bästa av allt, två kötträtter den första gris, som smakade fint och hade en "viss" tanke bakom sig. Men efterkom biten innehöll 85-90 % fett så förstod jag inte rättens innebörd. Nästa rätt kom in och då fick vi som vi funderade ut till totalt överkörd gris eller om det var kalv. Men grå och torr var den i alla fall. Kan ju varit lamm också, men vem vet?!
Jo det är nu som vi sätter bourgognekupan i halsen, kypare tar upp gristallriken och torkar av kniven mot tallrikens kant och lägger tillbaka kniven på bordet för att vi skall använda oss av den till nästa rätt. Som tur var hade det en gästtoalett så vi kunde gå och tvätta kniven. Vad är det som sker på en tvåstjärnig krog i Paris?
Desserterna var högst oklara, men tror mig känna att det var smultron, vanilj och en del äpple. Men vid denna tid så fanns det inget hopp om att dom kunde rädda upp kvällen för oss. Och det som gjorde oss mest berörda var, att den enda som kände av vårt missnöje, var den otroligt mysiga och trevliga tjejen som endast fick servera vatten. 

Hon var också den enda denna kväll som kunde förklara på fin och korrekt engelska vad vi hade fått framför oss, (hon vågade sig fram till vårt bord två gånger när hon såg att vi hade en fråga. Det verkade som att hon inte fick prata med gästerna).

Till slut så frågade kyparen om kvällen varit bra och nu äntligen så kändes det som de förstod vårt missnöje, men då var jag så ledsen och besviken. Jag meddelade honom att denna middag inte skulle få förstöra vår gastronomiska tripp i Paris. Ett mail kommer att skrivas och det får ni ta med vilken tanke och omdöme ni vill.
Jag var bara tvungen att ställa frågan om kniven till de två kötträtterna, och fick tills svars att det är klassiskt Franskt, att använda samma kniv till två rätter, det är så man gör i Frankrike. Inte fan fick vi samma kniv på varken sig Restaurang A.T., Le Meurice, Louis XIII, Nige d´ete eller hos David Toutain.

Passage 53 är en sådan stor besvikelse för oss och trodde inte jag varit med om något med ledsamt. Det är en skam över vårt älskade matmecka, att behöva stöta på denna arroganta stil och hur man beter sig.  Jag hade önskat att jag kunde specificerat rätterna mer i smaker och tänk, men eftersom vi inte förstod vad de presenterade och skämdes över att fråga flera gånger så fick vi försöka lista ut var råvarorna vad. Menyn fick vi inte heller så det blev lite svårt att hänga med gällande infon.
Som tur så har Paris massor av underbara ställen så vi behöver inte gå hit igen. Men kul kanske det var att prova stället? Trappan upp till toaletten var ju snäv och trång i alla fall...

Kommentarer

Populära inlägg