Rena Fitnesspasset...
Tisdag, det är dagen
efter måndag, med det så innebär det att lägga ännu en måndagsklubb till
handlingarna, här hemma i Snickerboa. Fyra grabbar som säger sig kunna en del
om vin, ibland vet jag inte in eller ut, i våra tankar eller utlägg om dryck, man
tror sig kunna vinet till fullo, men det visar sig att vinet kom från andra
sidan floden, granngården eller att producenten bytt vinmakare eller fat. Det
är inte lätt, men det är ju detta som gör vin till en upplevelse och man lär
sig något nytt varje gång vi ses, vinet och jag. Mina tre vapendragare för dessa middagar
kommer alltid och vill vara ”hemliga” och så låter vi det förbli. Jag är helt
ärlig och erkänner att jag utnyttjar dem, bara för att jag suktar efter mer
kunskap och de känner sig utnyttjade, men det som gör att vi älskar att umgås.
Kvällen till ära så plockar jag fram en rätt som Miss E
skapade för en tid sen. Enkelt men fasiken så god, kanske inte optimalt att
börja med, men vem gillar regler i denna värld? Därför så kringgår vi dem
ibland. Smördeg som penslas med brynt smör och bakas av i ugnen för att få en
knaprig yta.
Gör samtidigt en kräm på Reblochon AOP och lite krossad rått
päron, smaksätter det hela med citron och honung. Smördegen är precis klar,
krämen bres på i stora mängder, för att sen täckas med päronskivor. Sist så
strös lite råsocker, in i ugnen så päronen får lite färg.
När rätter är redo för bordet så döper vi den omgående till
Poires au four sur une pâte feuilletée, Reblochon crémeuse avec du miel .Frasigheten från smördegen, sältan och syran från osten, doften av ladugård och
halm, sötma från päron och honung, avslutande syra från citron. Jag tror redan
här att vinet kommer att gilla rätten.
”Detta är andravinet
från vingården Schlossböckelheimer Kupfergrube. Det är en brant och extremt
stenig vingård i ett perfekt söderläge som nästan helt saknar jord. Vingården
skapades 1902 av en tidigare koppargruva. Berget är vulkaniskt och består av
porfyr och melafyr. Vinerna utmärks av en elegans och renhet och stor
nyansrikedom.”
I glaset har vi en kall och klar Tysk. Riktigt klar och fin i sitt Primeurglas (Orrefors). Älskar dessa glas, de går att virvla runt vinet ordentligt så alla
dofter och smaker släpps lösa, som att det vore premiär tur på Gröna Lund. Doften är
ren, fruktig, frisk och fina mineraltoner anträffar min nos. I smaken får kan
kända smaker av honung, äppelskal och päronton. Fin balans mellan syra och
mineraler.
Vad tror ni skedde med denna kombination då? -Jo, som vi
alla tänkte oss, så gillar vinet ostens ”feta” textur. Brödets nötiga och
frasiga sida, blir läbbigt gott till vinets friska frukt. Päronet i rätten satt
fart på viners frukt och det blev lite som ett tuttifrutti party. Sältan som
osten ge ifrån sig gillar vinet och allt som kan kallas för yviga mineraler
blir till sammet. En lyckad första rätt med ett fantastiskt vin. 2014 Gut Hermannsberg Schlossböckelheimer
Riesling Trocken har vi i glaset!
”Gut Hermannsberg
grundades i början på 1900-talet som en Kejserlig Preussisk mönsteregendom i
distriktet Nahe. Syftet var att etablera ett förebild som skulle utveckla
vinodlingen i området, bland annat genom att bistå mindre privata odlare med
den främsta expertisen. Det tidigare namnet Staatliche Weinbaudomäne
Niederhausen Schlossböckelheim berättar om det geografiska läget mellan två
byar. I ett naturskönt läge på några steniga och mycket branta sluttningar
skapades här några av Tysklands finaste vingårdar. Länge producerades här
legendariska viner i statlig regi men 1998 privatiserades egendomen. 2009
såldes egendomen ännu en gång till de nuvarande ägarna och både namn,
etikettdesign och vinkvalitet fick sig ett rejält lyft.”
Vackert står, sedan en timme eller två nästa vin, som kommer serveras till en riktig Svensk klassiker. Min tanke är att få sammanföra två
klassiska ting, tillsammans kommer de att sprida ungdomlig kärlek.
Stekt fläsk med löksås, äpple, kokt potatis och en hel del
sockrade lingon. Svensk fläsk från Rocklunda gård och lingon, lök från Öland.
Potatis från grannön och mjölken från Ölands bondgård.
- Ja ni! Här är ett måste att följa vad som marknaden serverar till bästa kvalitet och inte till dyraste pris. Fettdrypande fläsk med mängder av smak, är ett måste ibland. Vi alla runt bordet är ense om att denna rätt, har mer smak än samtliga rätter vi fick på vårt senaste besök på stjärnkrog. Måste tillägga att korgen ligger utanför Sveriges gräns, för att inte skapa argsinta miner i landet lagom.
- Ja ni! Här är ett måste att följa vad som marknaden serverar till bästa kvalitet och inte till dyraste pris. Fettdrypande fläsk med mängder av smak, är ett måste ibland. Vi alla runt bordet är ense om att denna rätt, har mer smak än samtliga rätter vi fick på vårt senaste besök på stjärnkrog. Måste tillägga att korgen ligger utanför Sveriges gräns, för att inte skapa argsinta miner i landet lagom.
Till denna fina rätt, måste ett bra vin serveras och kvällen
till dess äro blir det en vacker Italienare. 2012 Allegrini La Grola, Venetien, I.G.T delle
Venezie. Dessa viner blir man aldrig
besviken på. Jag gillar inte att prata om prisvärda viner till vardags, med
detta är ett vin som är prisvärt. Så alla folkliga, köp detta perfekta vin. Druvsammansättning är följande, Corvina 90%, Oseletta 10%
Doften är härligt kryddig och har en våt skogsdoft i sig.
Smaken är fylld med mörk choklad, vaniljens sötma som för övrigt kommer från
vinets tid i fat. Mogna körsbär med cederns härliga doft är svårt att motstå.
Smaken sitter i, och det är en balanserad
bjässe vi har i glaset.
”Efter skörden
avstjälkades och krossades druvorna försiktigt och musten fick därefter jäsa
under temperaturkontroll (20-28 C) i rostfria ståltankar i cirka två veckor.
Druvskalen fick macerera med tillsammans med druvmusten i ca nio dagar med
daglig överpumpning. Efter avslutad alkoholjäsning filtrerades skalmassan bort
och vinet flyttades över till ekfat där den malolaktisk jäsningen tog vid.
Vinet har lagrats på ekfat i 16 månader. 20 % av faten var nya ekbarriquer.
Sedan blandas de olika vinerna och får 'gifta sig' i två månader innan
buteljering. Vinet lagras sedan i cirka tio månader på flaska innan det får
lämna vineriet”
Vinet behöver fett, syra, sötma och kolhydrater för att visa sin fina kropp. Och vi gav vinet alla sina önskemål, som ett tack från vinet så fick vi en gedigen upplevelse i vad mat och vin kan åstadkomma. Vinet besitter en torrhet som luckras upp tack vare fettet från fläsket, vinet hoppar till i gommen och som på klassiskt Björn Borg maner, så smashar då lingon till vinet och fram kommer ett fyrverkeri av sekundära smaker.
Rått äpple till vin, jo det går så bra så. Såsen lindar
liksom in äpplets syra med sin krämighet så då kommer vinet till pass med sin
balanserade frukt. Jag blir lite fundersam när karaffen inte vill ta slut, men
inser fort att det är vår gemensamme vän runt bordet som köpt på sig två eller
tre flaskor till av samma vin. Det, inte Hen, känner oss för väl och vill inte att
kvällen skall ta slut för tidigt. Och resten av kvällen överlåter vi till
historien om att den minns som mycket trevlig.
”Allegrini är ett
familjeföretag baserat i Fumane i vinområdet Valpolicella i nordöstra Italien.
Det leds i dag av syskonen Franco och Marilisa Allegrini samt deras framlidne
broder Walters dotter Silvia Allegrini. Franco är vinmakare, Marilisa har hand
om försäljningen och Silvia ansvarar för marknadsföring och PR. Företaget äger
i dag drygt 70 hektar vingårdar. De mest kända vingårdarna finns på kullen La
Grola, dels vingården med samma namn som kullen, d v s La Grola, dels den högt
rankade vingården La Poja på högplatån högst upp på kullen. Druvorna därifrån
ger ett av Italiens bästa och mest kända viner. Allegrini producerar även en
amarone av världsklass. För 20 år sedan beslöt man att rensa bort alla
botrytisangripna druvor i samband med amaroneproduktionen. Många av de andra
producenterna menade att det var fel. Att det var ett avsteg från den normala
processen. Allegrini tog striden eftersom man ansåg att ädelrötan var negativ
för såväl tanniner som polyfenoler och antocyaner, de viktigaste grundstenarna
i rödvinsbygget och i dag har de allra flesta valt bort botrytisen. Franco
Allegrini leder också ett samarbetsprojekt, där Allegrini tillsammans med två
stora kooperativ samt en privat producent i Verona-området producerar en
vinserie med namnet Corte Giara, avsedd att erbjuda en bred publik det bästa av
Verona-områdets viner till konkurrenskraftiga priser”
Kommentarer
Skicka en kommentar