Snäll jätte & livlig Grenache! #Enjoywine

Då står man här framför spisen i Snickerboa igen, som vanligt! Det puttrar i grytorna och det rörs om med ett kärleksfullt handlag i varje moment! Det har blivit mer vanligt att ta första rätten/snackset vid spisen eller luckan, denna gången blir det direkt på skärbrädan. Vi firade en specifik druva förra veckan och jag kanske tänkte mig ett litet eftersvall av denna druva. Låt er nu hänföras av ett bättre kapitel av egenskapad gastronomi med de godaste vinerna och de bästa råvarorna. För tillsammans blir det ett enda stort kalas.
Kniven den for som en projektil ned i skärbrädan och där satt den snyggt, precis bredvid burken med egenrostad lök. Tur att jag missade, annars så hade det varit fest för Jeff som stod nedanför bänken och kollade in om det ev. skulle dala ned smula av råvaror. Korven som fick bli huvudråvaran för kvällens första bit. Fasiken jobbigt att skriva det, men 90 % kött i den egengjorda korven, de övriga 10 % är fördelat på kryddor, salt, fett och smör. Tänk på det matbutiken, hur många % har ni i korven? Ett stycke smör i varm panna, och det är tid för korven att göra sig klar. På bänken så står det två burkar med senap och ketchup, även de egengjorda. Är snart helt självgående med produkter känns det som! Korven är klar och rullas nu på brädet i rostad lök, för att draperas med de två tillbehören. Vid sidan om kommer ett större fat med hårt stekta Pimentos de Padrón att serveras. Korven är härmed inne i finrummet och det skall firas på bästa vis.
I karaffen står sen tidig förmiddag ett djupt och skarp vin. Vinet går inte att spegla sig i och paletten är lätt grumlig. Vinet hälls upp i glaset och en kryddighet sprider sig, De tydliga spåren av vitpeppar, unga röda bär dess varma Terroir, tar tag i nosen och det river till! Vinet på direkten visa upp sitt register. Jag tänker inte vika mig och bara hänger med på ett smak spel som får min tunga att känna sig som en flipperkula efter ett frispel. Det är drag i vinet och det smakar bara mycket och länge. Fatens inverkan på vinet är perfekt utan dess toner så hade vinets känns naket.
Sätter den lilla kniven i korven som fortfarande ryker av värmen, löken doftar och första tuggan avnjuts. Köttigt med bra kryddighet, sötman från ketchupen och hettan av senapen förlikar sig med vinet omgående, texturen och sältan i löken harmoniserar vinet på ett snyggt vis. Inte att förglömma så märker jag omgående att korvens kött och späck livnär sig på vinet kryddighet och lyfter både vinet och sig själv på ett bra vis. De små gröna paprikorna som är läckert söta har även de en god kryddighet och hetta. De puffar till vinet, och det känns som att de gröna paprikorna jagar den unga frukt som vinet besitter. Även att stockarna är runt 40 år så levererar en mycket gedigen frukt och jag förstår att selekteringen är rigorös. Det går inte att hålla koll på vilken ordning som de smaker vi njuter av är nu är bäst eller inte, för tillsammans så är det enbart löjligt bra. Tror mig veta att detta vin gör sig galant, till en viltgryta med höstsvamp och grädde. Men det får jag laga upp en annan kväll. Vinet vi berikar oss med är 2010 La Granacha Côtes du Rhône Villages. 
 

”La Granacha är d´Estezargues prestige cuvée. Endast 40 år gamla eller äldre Grenache och Syrah vinstockar används och efter vinifikationen väljs de bästa faten i vinkällaren ut att ingå i La Granarcha. Namnet kommer från lokal dialekt av druvan Grenache. 10 vinodlare formar det lilla kooperativet Les Vignerons d´Estezargues i södra Rhône väster om Avignon. Man producerar framförallt viner från Signargues, den sydligaste Côtes-du-Rhônebyn. Jordmånen täcks av runda flata stenar, galets i vingårdar med äldre ”bush wines” tuktade men inte uppbundna stockar av Grenarche, Syrah, Mouvedre, Carignan och Cinsault. D´Estezargues skiljer sig från majoriteten av kooperativ genom att vinifiera och respektera odlarnas olika och unika vingårdsterroir vilket ger naturligt framställda viner som återspeglar jordmånen. Odlarna framställer sina viner ekologiskt eller som Terra Vitis, en hård begräsning och reglering av artificiella bekämpningsmedel och metoder och en strävan att minimera klarning, filtrering och svavling av vinet.”

 Nästa rätt som tog en stund att laga, har nu lagt sig till rätta på var sin del av tallrikarna. Om vi i förra rätten tänkte oss Spanien/Frankrike, så får jag känna mig Italiensk i denna anrättning. Kalvstek som fått bereda sig i lergryta under natten i ugnen med sällskap av rotfrukter och en större mängd vin. Denna kalv har nu deltas i perfekta bitar, jag har hunnit med att riva en morot, dela en tomat eller två, bränna en lök och kötta ned en gurka. Inte att förglömma sotet av purjolöken. Tro nu inte detta är klart. Färsk pasta fylld med tryffel och kantarell. Får samsas med champinjon och skott.
Vi tar oss en stor klunk av vinet, som inte har fått någon avsevärd tid i karaffen. Min tanke är att vinet får komma till skott i sitt glas. Såhär efteråt så tänkte jag rätt. Vinet är ungt och smakrikt, men alltid lika kul att busa med nyvakna viner och se hur min nos och gom gör sig mot en mindre jätte. I glaset har vi 2011 Barolo från Fontanafredda. Är detta monopolets bästa Barolo om vi tänker oss prislappen? Det är bara upp till sig själv att tycka! Nosen är så skolboksenlig det kan bli om vi stäckläser boken om Piemontes kungar och drottningar. Det första som slår mig är nyponen, färska och nyplockade, gärna en tidig morgon med dagg, vinet har sin självklara ruffighet och det är eftersläpande läder och blött löv som är så gediget. Vinet håller sig innanför ramarna och stramheten är galant, det drar och sliter lite i munlädret men det är precis som det skall. Fruktigheten är bärande och fatens inverkan är lovande med några år på nacken.
   Tid att testa kalven med sitt sällskap, första lasset är fylld med alla smaker från de två tallrikarna och vinet väntar med glädje för att ta emot de i gommen. – Shit.. Vinet vet inte alls till en början hur det skall reagera, lite som när en vår bästa vän Jeffrey (hunden) skall hälsa på fler personer än två, Jeff hoppar, springer runt, dansar lite, skäller och gnyr. Lugnt sansar jag mig, inser att allt rabalder som utspelas i gommen är enbart av lycka om inget annat. Kalvens möra kött slinker igenom smakbarriären från vinet och tar med sig alla de smaker från grödorna och vinet penetrerar de alla på egensinnet sätt. Pastan är den ”smak” som vinet får väja för, tack vare all tryffel, ost och kolhydrater så  får vinet en berättigad inskolning till Italiensk gastronomi. Vad skönt det är att allt inte är sammetslent och elegant hela tiden, utan att det ruffas och stånkas lite ibland. Det kan jag behöva!

”Anrika Fontanafredda är en av giganterna i Piemonte och för många synonymt med ursprunget. Och som i alla bra historier började det hela med kärlek. Italiens förste kung, Vittorio Emanuele ll, köpte egendomen till sin älskarinna Rosa som blev grevinnan av Mirafiore och sedan fick vingården La Rosa uppkallad efter sig. I Serralunga d’Alba vinifieras alla viner under Fontanafredda etiketter, närmare 7,5 miljoner flaskor per år. 3,5 miljoner av dessa är det söta mousserande Astivinet och 750 000 är Barolo. Mängden till trots är det idag experimentlusta, innovation och modernitet som driver Fontanafredda framåt. Mycket tack vare vinmakaren Danilo Drocco och de nya ägarna Oscar Farinetto & Luigi Bafiglio. Med Danilo i spetsen görs idag viner med fokus på frukt och drickvänlighet utan att tappa ursprungstypicitet. Med tanke på just ursprunget lanseras 2011 en ny vinserie, Mirafiore, med filosofin att ta Barolo och Langhevinerna tillbaka till sina rötter.”


Fy bubblan säger jag och drar en sista slick på tallriken, drar fingret på glasets insida för att få med sista droppen. Vilken kväll, det började med sargad korv och bättre Grenache för att sen växla upp en nivå och inse att det är härligt med hårda tag och rediga muskler.
Klä dig rätt och gärna vattentätt, bege er till ert favorit monopol. Se till att ta med en extra kasse för de är lätt att köpa en extra fl. av Fontanafredda unga och livliga Barolo. Till nästa vecka så se till att vimla och poppa gott. Jag lever för landets kvalitets beteckning, njut och gör det i morgon oxå!
Skål på Er! 



Stort tack till!
Riedel
Ann min Keramiker 
Miss E & Jeff

Kommentarer

Populära inlägg