Grill, svett & dårar! #Enjoywine

juni 30, 2015

Grill, svett & dårar! #Enjoywine

Ny vecka nya möjligheter, visst är det så man säger. Kanske stämmer för vissa och för andra inte. Möjligheter är inget man får gratis de skapar man och det gör man på olika sätt. Möjligheten är skapa något är en möjlighet och ett sätt att få den nya veckan att bli till succé. Denna helg i snickerboa har det både runnit svettdroppar och en och annan svordom har skäligen slunkit ur mig. Men varför ge sig när man är så nära men ända så långt borta? Det gäller att tänka steget längre, lite snabbare och smartare än sina gäster, för gästen skall inte behöva tänka, utan bara njuta. Vilken möjlighet jag nu har att skapa uppbåd till sensuella och perfekta smaker i Snickerboa. Tro det eller ej, denna kväll blev en sådan afton. Det slöt sig och smakade fantastisk. Vilken möjlighet till nya ting!

Som ni förstår så blev det en del tonfisk som gick åt denna dag. Fick inte alls till det till en början och vet inte om det berodde på mig eller fisken, men jag tar på mig all skuld. Till slut så fick jag den precis som tänk, så där krispig på ytan och alldeles perfekt i kärnan, med en god temperatur som blev lite hetare än 20 grader, vill inte ha rå fisk varken för kall eller för varm, blev att känna sig fram till slut. Tonfisken rullades i ”gammal” fisksås. Det kallas så, det låter fränare än fermenterad fisksås. Samt en del rostade sesamfrön. Fisken skivades upp på fat med tillhörande rödkål som fick gotta sig med curry och del vitt vin innan den avslutades i högre värme för att få en bra yta. Tillsammans skulle dessa smaker få vandra med torkad grönkål och rostade rötter. För att ”krångla till det hela lite mer så gjordes det en buljong på fisk och avkok på grönkålen, smaksättningen för buljongen adderades med ostron och soya.

På en av mina serveringsvagnar stod kvällens viner, de är sedan en dryga timma tillbaka dekanterade i sina karaffer. Varför jag alltid dekanterar vinerna skall jag inte gå in på i texten för då kommer jag skriva tills nästa vecka. Men alla viner behöver komma till sin rätt i karaff. Låt vinet få vakna till liv och blomstra. Tänk er själva att ta milen i löpning utan uppvärmning det är precis så vinerna känner när det hälls direkt från flaskan. ”Detta gäller unga viner och viner med ålder skall man höra sig för vad som är bäst för vinet”.

Har nu ett klart och vackert vitt vin i mitt polerade Riesling glas. Doften är stenig och med en direkt anknytning till skiffer. Har såklart med att göra att vinet utstrålar en Terroir känsla. Vinet känns lite söt i doften, med all rätt och påtagliga toner av gul exotisk frukt men efterhängande petroleum anknytning. Ett elegant vin som är en riktig ungtupp, ett toppen vin redan nu, men kan säkert glömmas bort en längre tid i källaren. Syran och mineralerna indikerar på att vinet har ett långt liv framför sig. Som vanligt kan inte jag vänta och gillar att dricka vinerna unga, bara för att få känna sig in i vinet och tänka och skapa upplevelser tillsammans med vinet.

För första gången så tar jag mig en extra skvätt vin innan det är tid för att sätta tänderna i tonfisken. Vinet är så flörtande och läskande så jag vet inte vilken fot jag skall stå på. Dricker alldeles för lite Riesling från Tyskland. En sak som är klar, vet precis vad som skall drickas vid bryggan på landet under ”semestern” hoppas på att det finns mycket av detta vin, för det kommer att gå åt mellan alla simtag och krålande. I glaset har vi 2011 Maximin Grünhaus Abtsberg Riesling Kabinett från Anrika Mosel och mer bestämt Trier.

”Maximin Grünhaus är en av Mosels verkligt anrika egendomar som kan räkna sin historia ända tillbaks till romartiden. På 600-talet donerade Frankernas Kung Dagobert hela egendomen till klostret Sankt Maximin i Trier. I slutet av 1700-talet så sekulariserades egendomen av Napoleon och i slutet av 1800-talet så tog den nuvarande ägarfamiljen Von Schubert över. Maximin Grünhaus har en 30 hektar stor vingård uppdelad i tre delar. Från de branta skiffersluttningarna producerar Dr. Carl Von Schubert fjäderlätta Riesling viner med en oefterhärmlig elegans och smakintensitet.”

Tro mig att första tuggan av tonfisken med vinet blev lyckat, de asiatiska smakerna som omgav sig runt tonfiskens underbara smak av hav. En sälta som vinet sent kommer att glömma, för att direkt ta nästa tugga med den torkade grönkålen som fått fram en enastående substilt ton av sommarens varma lövskog med dofter av mineralrik jord. De rostade rötterna bidrog till en textur som gjorde vinet krispigare och syran i vinet fick en dans på rosor tillsamman med en Umami bestyckade buljongen. Återigen kom havets sälta fram med ostronen inverkan på vinet. Vinet är från en början friskt och elegant men med dessa smaker runt vinet så strålar dropparna ut till fullo. Vet inte om det är rätt ord men vinet känns så ”lätt” på tungan och smaken släpper inte gommen på en lång stund.

Visst tog det en stund att få fram de rätta texturerna, temperaturerna och smakerna från alla råvaror, men det var värt varje sekund när vinet uppskattade tiden som jag lagt ned för att tysken skulle ståla på bästa vis. Som sagt tror att detta kommer bli ett av sommarens absoluta vin från den vita sidan. Vinet har inga problem att möta upp fetman från Anklever, inte heller avskräckande från getostar med krämig textur, eller varför inte till sensommarns nykokta krabba. Vinter är galet välgjort och balanserat.

Angus kött tillhör inte vanligheterna till i Snickerboa. Brukar hålla mig till andra raser, med varför inte prova något nytt någon gång. Angus är ett toppen kött och skall därför respekteras på bästa vis. För min del denna kväll så fick Chuckroll detaljen grillas ordentligt, så ytan nästan är bränd, sen tar jag in köttet i köket för att penslas med chili, soya och rivet palmsocker. Tillbaka på grillens svalare del för att sen gå upp till en temp om 53 grader. Glöm inte att köttet skall ”vila” minst 15 minuter på skärbrädan innan man sätter kniven i biten. Till kött och rött i kväll sällskapas en sallad från eget växthus. Perfekt med skörd 10 meter från kökets spisar. Ett gäng med röda sommar lökar fick ta en dans runt grillen, för att få en ljummen stil på roten och bränd blast. Underbart att smula sönder den ”brända” blasten över köttet. Snacka om grillsmaker! En klassisk cesarsallad med en himmelsk massa vitlök fick falla sig över de stora krispiga romansallads blad. – Förlåt, glömde de sista två tillbehören, salt och peppar.

Tiden är inne för kvällens andra vin som hänförde sig på ett enastående sätt. Vinet släpptes på bolaget den 1 juni och har fått mängder god kritik och det har jag full förståelse för. Vinet är inte så skolboks mässigt för mig, utan han en grund i sig som jag kan lukta mig till hemmaort. Får en känsla av att det är som den lilla lokala flickan som blivit uppfostrad i på hemmaplan, sen fått chansen att be ge sig ut i världen för att få mer kännedom om vinets storheter och möjligheter. 100 % av Montepulciano druvan. Det är här som jag hänförs av första känslan, denna druva brukar för mig bli, lätt knuten och lite torr, inget fel det alls, men denna gång så får jag en sådan mjuk och storartad stil av solmogna bär från skogen, det är fina toner av riven choklad med hög bitterhet. Fatens inverkan på vinet är perfekt avstämt med vinets tycke och känsla. En del av vinet får vila i 500 liters fat medans resterade del får ett år i Franska barriquefat (230liters) Avslutningsvis så ligger vinet sen på flaska i 7 månader innan vinet släpps på marknaden. Ett toppen vin utan anmärkning. 2012 Conero Riserva Umani Ronchi.

”De internationella utmärkelserna är många för Umani Ronchi, det familjeägda vinhuset som är beläget i Osimo Scalo, söder om Ancona i regionen Marche. Vinegendomen har fått sitt namn av Dr. Gino Umani Ronchi, och grundades i början av 1950-talet. Nu drivs vinhuset av familjen Bernetti med Massimos son Michele i spetsen. Till sin hjälp i vinkällaren har Michele den innovativa och framgångsrike vinmakaren Giuseppe Caviola som tidigare utsetts till ”Årets vinmakare” av vinguiden Gambero Rosso. Umani Ronchi har förutom sin verksamhet i Marche, där man gjort sig känd som Verdicchiospecialist, även arbetat länge i grannregionen Abruzzo med utveckling av sina Montepulcianoviner. Ambitionen är att nå samma höjder med vinerna från Abruzzo som med dem i Marche. Ett banbrytande steg togs därför 2002 i och med köpet av de 30 hektar vingård i Colline Teramane i norra Abruzzo. Umani Ronchis vingårdar i både Marche och Abruzzo genomgår successivt en övergång till ekologisk odling. Umani Ronchi tillhör sin regions främsta led av vinproducenter, erkänd genom många års kontinuerliga vinpriser och utmärkelser från nationell och internationell press.”

Vinet levererar långt över förväntan och står upp mot alla smaker i rätter, det är kraftiga smaker från grillen, vitlöken och chilin, alla dessa smaker borde göra vinet ”torrare” och kärvare men med tanke på att jag tog med en god portion palmsocker så får vi en inkörsport till vinets söta frukt och ekfat på så sätt så får vinet mer ”bränsle” och kraft att fylla ut smakerna från rätten. Trodde i min innersta tro att viner skulle ”ta av” någon gång under middagen, men så fel jag hade. Druvorna blev bara mer och mer fylligare under tiden. Ett ramaskri av glädje när ett vin i denna pris klassen, är så välgjort. En mer än nöjd kock/sommelier dansade sedan ut i köket för att glädjas av berget av disk! Trevlig vecka alla semesterfirare och glöm inte att ta båten till närmsta bolag. Såklart får man inte provsmaka vinet på båtresan tillbaka till landet. Men det vet vi redan alla hänsynsfulla förtärare av skönhetens och jordens bäst skapade drycker.