Jag är en tjurskalle! God Jul.
Dan före dopparedagen! Det är klart sen länge vad som skall
dekanteras och när under helgen! Det blir mycket söta viner ser jag när jag
tittar ned i korgen som fyllts med rariteter både från primörkällaren och den
lite mer ”dammiga” avdelning. Hoppas kunna/hinna plåta det mesta från kommande
flaskor! Kommer att i denna text skriva om årets bästa ribbs designade av
undertecknad.
Ett paket med kvalitetsviner kom med bud från Enjoywine, så
nu skall det med en gång testas gastronomi till dryckerna. Ned till butiken, rycka åt sig bra griskött
från känd bonde på Gotland. Plocka åt sig av goda kryddor som kanel, anis,
fänkål, torkat gräs och enbär. Grovsaltet och ingredienserna till marinaden
befinner sig redan hemma i Snickerboa. Rödkål, paprika, tomater får sällskapas
i kassen. Ribbsen är putsade och klara, dags för ett dopp i grytan,
revbenen skall gotta till sig i den smakrika buljongen, ungefär 2 timmar.
Marinaden som ribborna skall glaseras i består av sesamfrön, chili, honung,
mango, Soya och fisksås. Vet att detta kommer bli bra. Kvällens tillbehör blir
smörstekt rödkål som fått bräsera i köttets buljong och sen tillsätter jag
honung, salt och peppar. Samt en enkel sallad gjord på groddar, skot och blad!
Smakerna är höga, kändes tillgjort att göra feta och dräpande
tillbehör, vi har ju vinerna som skall "bollas" mellan dessa smaker, jag
bestämde mig att hålla mig till fåtalet ingredienser. Låt mig nu få ta fram
kvällens först vin, lovar att aftonens andra vin kommer direkt efter. Tanken på att ”bombadera” rätten med två helt fantastiska viner gjorde mig ordentligt laddad.
Kvällens första vin är 2013
Fonte del Re Lacrima di Morro d´Albba DOC. 100 % av den antika druvan
Lacrima. En sällsynt röd druva som hör hemma i Marche -regionen i Italien. Det
är enbart i Lacrima di Morro d'Alba som druvan odlas. Druvans namn som betyder
"riva" på italienska har fått sitt namn från dess tår-liknande form. Lacrima
är en snäll druva med lätta tanniner och lokalbefolkningen anser att vinerna
skall drickas unga! Jag tar en titt på vinet genom ett av mina välputsade Riedel
Nebbiolo glas, inser snabbt att vinet har ett djup, en kärna och är dov i paletten.
Doften är som en hel rosengård från vårens första blomning. Violens klara doft
tränger sig fram till min nos, efter följer en kryddighet och får ett uns av
långpepparns sötma. Aromatiskes doft är häpnadsväckande och jag inser redan här
att vinet kommer att bli en bra vän till köttet och de enkla tillbehören. Vad
som gör vinet så intressant är kärvheten dess tanninstruktur. Vinet blir
elegant men strävt på samma gång, vinet öppnar upp sig ju fler sippar jag
inhyser. Finns en viss likhet med druvan Viogner, jag finner likheter med sälta,
en lätt oljig stil och såklart dess smaker av kanderad ros och violkaramell. Nu första
tuggan av köttet, och vinet är som gjort för rätten. Vinets unga och lite tuffa
stil möter upp mot fläskets sälta och speciellt fisksåsens Umami. Lyckades
lirka fram vinets frukt med att paprikan har en sötma som är angenäm vid
tillagning, rödkålens inverkan på vinet blev en evig vän, perfekt sötma, grön beska från
kålen gjorde vinet stort och ståtligt, jag vill påstå att vinet blev en sann
vän för kvällen!
”De internationella
utmärkelserna är många för Umani Ronchi, det familjeägda vinhuset som är
beläget i Osimo Scalo, söder om Ancona i regionen Marche. Vinegendomen har fått
sitt namn av Dr. Gino Umani Ronchi, och grundades i början av 1950-talet. Nu
drivs vinhuset av familjen Bernetti med Massimos son Michele i spetsen. Till
sin hjälp i vinkällaren har Michele den innovativa och framgångsrike vinmakaren
Giuseppe Caviola som tidigare utsetts till ”Årets vinmakare” av vinguiden
Gambero Rosso. Umani Ronchi har förutom sin verksamhet i Marche, där man gjort
sig känd som Verdicchiospecialist, även
arbetat länge i grannregionen Abruzzo med utveckling av sina
Montepulcianoviner. Ambitionen är att nå samma höjder med vinerna från Abruzzo
som med dem i Marche. Ett banbrytande steg togs därför 2002 i och med köpet av
de 30 hektar vingård i Colline Teramane i norra Abruzzo. Umani Ronchis
vingårdar i både Marche och Abruzzo genomgår successivt en övergång till
ekologisk odling. Umani Ronchi tillhör sin regions främsta led av
vinproducenter, erkänd genom många års kontinuerliga vinpriser och utmärkelser
från nationell och internationell press.”
Ett måste är att
lyssna på Stiftelsens- Ur balans till denna rätt, snacka om att det inte blev
något vidare bordsick.
För att kunna avsluta de sista kilot fläsk så behövdes ett
vin till, dekanterat sen två timmar tillbaka, kan i detta skede enbart tänka
mig att detta vin precis börjat vaknat till liv, och visst är det så. Vinet uppför sig
elegant i mitt glas och vinet är läckert. Men sen är det inte så snällt i den
bemärkelsen att jag möts av kärv ung, omogen, röd och tung frukt. Jag tar mig
mod, tar en klunk, vinet slår bakut och det är som en smärre käftsmäll jag har
tilldelats, samtidigt packas min gom med de klassiska nyponen, tobaksbladen,
fuktig läder och örter. Vågar ta mig en klunk till och jag får då hålla i mig i
bordet, fläskar på med en stor tugga av de sista spjällen, trycker i mig en
sked med rödkål, inser här och nu att loppet är inte är förlorat, vad är det
som händer?
Tänk er tanken att
väcka sonen alldeles för tidigt en lördagsmorgon, berätta att vi skall på modevisning
med lillasyster i stället för hockeyträning, även jag hade rynkat på näsan om
jag fått det erbjudandet en tidig morgon, men det jag menar är att vinet är
ungt och ”nyvaket” och kan upplevas tjurigt, men med all rätt!! Det är precis såhär
välgjord och underbar Barolo skall vara i tidig ålder. Jag blir toklycklig av
sådana här viner. Det är de här vinerna som skall lyftas fram på monopolet och
dagens restauranger, tänk er att få ett glas av 2010 Barolo, Fontanafredda,
DOCG som husets. Det är nu vi börjar snacka kvalitet och karaktär, det går inte
att inte tycka om viner av denna klass. 100 % Nebbiolo som plockats i de olika
lägena i DOCG Barolo. Musten som får vila i stora Slovenska ekfat (Botti) en
mindre del av vinerna får ligga i Fransk Ek (225 liter). Jag häller upp ett
glas till med nöjde, tar mig sista tuggan från benet, skedar upp den sista söta kålen, (som blev den uppfostrande smaken för vinet) och låter en sista gång alla
smaker får njuta tillsammans i min gom. Fasiken vad bra jag har det.
”Anrika Fontanafredda
är en av giganterna i Piemonte och för många synonymt med ursprunget. Och som i
alla bra historier började det hela med kärlek. Italiens förste kung, Vittorio
Emanuele ll, köpte egendomen till sin älskarinna Rosa som blev grevinnan av
Mirafiore och sedan fick vingården La Rosa uppkallad efter sig. I Serralunga
d’Alba vinifieras alla viner under Fontanafredda etiketter, närmare 7,5
miljoner flaskor per år. 3,5 miljoner av dessa är det söta mousserande
Astivinet och 750 000 är Barolo. Mängden till trots är det idag
experimentlusta, innovation och modernitet som driver Fontanafredda framåt.
Mycket tack vare vinmakaren Danilo Drocco och de nya ägarna Oscar Farinetto
& Luigi Bafiglio. Med Danilo i spetsen görs idag viner med fokus på frukt
och drickvänlighet utan att tappa ursprungstypicitet. Med tanke på just
ursprunget lanseras 2011 en ny vinserie, Mirafiore, med filosofin att ta Barolo
och Langhevinerna tillbaka till sina rötter. Fontanafreddas viner är prisade
såväl internationellt som här i Sverige ”
Skruva upp volymen på vinylens dammiga och rispiga stift,
veva igång Modern Talkings – Brother Louie. Tro mig! Det är sanning att musik,
vin och gastronomi hör ihop.
Iväg till Monopolet och ladda upp med dessa godsaker. Här
kommer Vinernas nummer.
Köttet från Ica och Gotland.
Kärleken från mig.
Väl använda LP skivor fick gå varmt denna kväll!
Kommentarer
Skicka en kommentar