Campo San Giorgio 2009

Hösten är gastronomins högtid! Visst är vårens knoppning och dess primörer fantastiska. Sommarens grönsaker, skogens väldoftande bär, mormors bästa jordgubbar! Sensommarens betor, men hösten! Hösten är för de riktiga kockarna, de som tagit tillvara den varma årstidens skafferi” Det är nu som vi plockar upp grönsakerna från sin lag. Tar hand om de vackra guldet i våra skogar, fäller den ståtliga bocken och drar upp de kraftfulla dryckerna. I Snickerboa så strålar gastronomin, denna kväll så sjuder en pumpa och skaldjurssoppa på spisen. Smaksatt med kanel, ingefära, citrongräs och kardemumma. Precis de dofter jag kände när jag sniffar av kvällens första dryck. En bit svedd lax, stekta musslor och bläckfisk kommer tillsammans med picklad kantarell och stekta rötter göra sig tillsammans med den krämiga höstsoppan. Ölen jag provar ikväll kommer från Italien och byn Piozzo som är känd för sina smakrika pumpor det är N/v Baladin Zucca vi har i glaset. Varje år är det stor pumafest i byn och till festligheterna bryggs just denna öl. Tar mig en titt på den vackra skumkrona som ölen fått i sitt glas. Vackert rubinfärgad med lätt disighet är mitt beslut om ölets utseende. Doften är som att dofta på soppan, det sprakar dofter som ingefära, kanel om söt pumpa, lägg sedan till en antydan på torkat apelsinskal, varm citrus. Ölen smakar mycket och länge. Är välbalanserad och sticker inte åt något håll. Ölen ses gärna som sällskap till en smakrik rätt som denna, och ölens syrliga stil gjorde sig extra bra till de inlagda kantarellerna, snåla inte med klunkarna till maten. Laxens, musslornas och bläckfiskens smaker toppades tack vare ölens väl avvägda humle.

”Teo Musso, mannen bakom Baladin föddes 1964 i Carrù, en liten by i Langhe, Piemonte. Familjen har en lång tradition av att bruka jorden och hans far är vinmakare. 1986 öppnade Teo Le Baladin, en pub som fokuserade på musik och öl. Han lyckades samla ihop över 230 olika ölsorter från hela Europa. Efter att ha träffat, och praktiserat med, Jean Louis Dits från Brasserie à Vapeur och Christian Van Verbeerk från Chimay blev Teo sugen på att börja brygga sin egen öl. 1996 föddes så Birrificio Le Baladin; tillsammans med ett antal andra Italienska mikrobryggerier (Birrificio Italiano, Centrale Della Birra, Birrificio Lambrate, Vecchio Birraio, Beba…) var Teo en viktig del av den moderna Italienska mikrobryggerirevolutionen. Man växte snabbt från det lilla brygghuset som klarade av 5hl, till ett som 10hl, sedan 25hl och nu har man ett nytt bryggeri. Teos inställning har alltid varit att öl ska drickas till mat. Han använder en liten mängd humle, då han hävdar att humle inte fungerar speciellt bra med mat, och experimenterar mycket med mältning, jästsorter och kryddor. Le Baladin är helt självförsörjande på malt och de arbetar ekologiskt.” 

Kroppkakan är den rätt som är mest öländsk för mig, en rätt som jag är mycket stolt över och förstår inte när man fyller den redan så smakrika potatissmeten med allt från kyckling till tråkiga hängiga grönsaker och sen kallar den kroppkaka? En kroppkaka är fylld med kärlek bestående av fett fläsk, salt och kryddpeppar. Serveras med smör (kallt) lingon, och ev. grädde. Så förlåt mig för mina synder denna kväll för att jag gör om denna klassiska rätt. Jag vill göra rätten mer vinvänlig och servera ”kroppkakan” med en tryffelbuljong, smaksatt med brynt smör och rönnbris samt inlagda kantareller. Nykokt kroppkaka som får bada med dofterna av alba tryffel, sötman från de Öländska lingonen, syran från svampen, knäckigheten, nötigheten från smöret, tro mig… vinet kommer att bli galet kär i rätten. Från Karaff hälls nu vinet som fått stå och beskådat mig i säkert tre timmar, enbart för att vakna till liv. Vinet känns slutet och nyvaket när korken dras upp, men efter tre timmar i sin Ridelkaraff har gjort vinet gott. Nu är det en varm bärighet som pryder mina doftsinnen. En aromatisk stil, kärv men ända väldigt inbjudande. En torrhet och tannintukturen som är galant bra. Men visst är det en gentil doft av ceder som får avsluta sniffandet innan gomseglet får sitt av dräpande ung röd bärighet. Fatens inverkan på vinet blir att trollbinda druvorna, vinet blir komplett på så sätt. Det är 2009 Campo San Giorgio Conero Riserva DOGC som jag har i glaset. Det är första årgången av detta fantastiska vin, endast 2814 flaskor gjordes. Känner mig lite mallig som har äran att få njuta av ett vin som detta. Det som gör mig extra lycklig är att 100 % av Montepulciano druvan gör sig så kraftfull, med stor stil och elegans. Druvorna som växer och frodas i Marches toppområden för röda viner och mer exakt i kommunen Osimo.

”De internationella utmärkelserna är många för Umani Ronchi, det familjeägda vinhuset som är beläget i Osimo Scalo, söder om Ancona i regionen Marche. Vinegendomen har fått sitt namn av Dr. Gino Umani Ronchi, och grundades i början av 1950-talet. Nu drivs vinhuset av familjen Bernetti med Massimos son Michele i spetsen. Till sin hjälp i vinkällaren har Michele den innovativa och framgångsrike vinmakaren Giuseppe Caviola som tidigare utsetts till ”Årets vinmakare” av vinguiden Gambero Rosso. Umani Ronchi har förutom sin verksamhet i Marche, där man gjort sig känd som Verdicchiospecialist,  även arbetat länge i grannregionen Abruzzo med utveckling av sina Montepulcianoviner. Ambitionen är att nå samma höjder med vinerna från Abruzzo som med dem i Marche. Ett banbrytande steg togs därför 2002 i och med köpet av de 30 hektar vingård i Colline Teramane i norra Abruzzo. Umani Ronchis vingårdar i både Marche och Abruzzo genomgår successivt en övergång till ekologisk odling. Umani Ronchi tillhör sin regions främsta led av vinproducenter, erkänd genom många års kontinuerliga vinpriser och utmärkelser från nationell och internationell press.”     

Min tanke för detta vin tillsamman med kroppkakan är att, vinet sitter inne på en så pass kraftfull frukt, den vill jag försöka locka fram. I och med dekanteringen så får frukten komma fram men tillsammans med dessa smaker i rätten så kommer vinet att blomstra. Vinets kärvhet kommer potatisens intelligens att ta hand om, krama om och bara ge kärlek till vinet, knölens kolhydrater tillsammans med fibrer ”lugnar” ned vinets tuffa frukt. Vinet visar nu upp en mer ödmjuk bärighet, tänk er när fruktigheten lockats fram, får tillsammans göra sig med lingonens syra och sötma, addera sen till kantarellernas lite jordiga och skogs dofter. Helt plötsligt känns vinet lent och känner att vinet bara njuter av kroppkakans sällskap och dess vänner. Oftast så är det den klassiska och enkla matlagningen som ger bästa resultat! Låt er nu inte vänta på att inhandla ett gäng av detta fantastiska rödvin.