2007 SIEPI, Toscana

2007 Castello Di Fonterutoli Siepi, Toscana, Francesco Mazzei. 

Supertoscanaren som för mig försvunnit lite bakom de mer kända vinerna som Masetto, Ornellaia, Sassicaia, Grattamacco osv. Har följt denna labeln i 10 år och tror om jag inte minns helt fel, var min första sipp av en Siepi årgång 1997. Vi lät denna flaska dekanteras redan på tidig eftermiddag och jag provade den första gången runt 18.  Runt kl 21 så skulle vinet få visa sig från sin bästa sida! Vinet som är gjort på 50 % Sangiovese, 50 % Merlot. Dessa druvor kommer från sk. Cru-, menas med att vinet kommer från specifik angivet plats. Första årgången som släpptes var 1992. Vinifikationen går till som så, Merlot druvan får laka ur sig i två veckor och för Sangiovese låter man druvorna ligga två till tre dagar extra. Temperaturen ligger runt 28 grader och man gör regelbunden nedpressning av skalmassan. Vinerna lagrad sen separat i 16-18 månader. Faten som är franska är på 225 liter. Man brukar räkna på att man använder runt 70% ny ek. Vinets utseende är härligt djupröd. Ingen kärna, utan enbart en mäktig röd ”mogen” färg genom vinet. Doften är till en början för "ekad", det är vilda diskussioner om hur mycket ek som skall användas och jag personligen tycker att det ligger lite i överkant, tar bort lite av den magi som finns i dessa viner. Den mogna frukten som skogens mörka bär, vinbär (svarta) och lakrits känner jag i doft samt cederträ. Smaken är stram och nyanserad av ung bärig frukt. kall potatiskällare finns med i kulisserna, och vinet känns inte riktigt i form. Har detta med oroligheterna redan i från början med val av ek och vinifikation? Men vinet är till min belåtenhet och det är alltid kul att prova dessa viner som håller så bra klass. Min idé var att prova en risotto med skaldjur, grillad havskräfta, smörade musslor och en drös med god parmesan. Och med lite envishet så finner sig vinet till rätta. Allt stramt och komplext  i vinet klaras upp och vinet blir som sammet. Krämigheten i risotton och sältan i osten är som skapt för vinet. Jag vill locka fram frukten, speciellt Merlotdruvan och det gjorde den grillade kräftan så bra. Parmesanen lugnade även ned den lilla detalj som jag talade om innan att vinet hade en för hård ek ton. Så en nöjd provare med ett nöjt vin med dess sällskap!