En snäll Jätte och en kaxig Rhônare #Enjoywine

Denna afton skulle gå till att massera tandkött, bli tagen, tungkyssas, grovhångla och stöna vid matbordet! Nu tror ni att vi håller på med annan romantik än vin kanske, men inte det! Som vanligt så är det vin och mat som står i centrum, både för mig och Miss E. En liten resa till förortens bästa köttbutik, fann jag både känd högrev och njurtapp. Köttet som fått hänga sådär lagom länge, mörkt oxiderat kött, då vet jag att det kommer bli bra. De två flaskorna som kommer att presenteras i afton är viner, med de stora personligheterna. Italiens Konung på flera vis, samt en ”turig” typ från Rhône. Med resultatet i handen, så är jag glad att vi tog till hårdhandskarna i Snickerboa. Vinerna kräver både kunskap och en tränad gom för att till fullo förstå storheten i vinerna. Låt mig presentera kvällens smaker.

Högrev som fått mogna i röken, för en extra tydlighet av såklart rök, men så den där sötman som jag gärna leker med. Njurtappen som enbart fick bekanta sig med salt och peppat ca 10 min innan den heta pannan skulle Entras. Majskräm med mjölkkokt vitlök (för att få en mjukare smak) tänkte att denna kräm skulle stå för tämjaren i vinerna. Stekt citron, meningen med citronen är enbart att jag vill testa vinernas tanninstruktur och ungdomlighet, på så sätt känna mig fram om vinerna är redo för glaset! Kantareller som fått crispa till sig i brynt smör, älskar att plocka fram nötigheten i svampen och på så sätt återigen leka med vinernas stora personligheter. ”Falska sniglar” fick sig en omgång i ungen, redan tidigt på eftermiddag åkte den stora morteln fram om det stöttes anis, kummin, fänkål, vitlök, basilika och ett uns med chili till en väldoftande sörja som fick bli ett med den bakade champinjonen. En sallad på mogna tomater, dragen mozzarella och några droppar Schalottenlöksvinäger utgjorde en ren och skär sensuell upplevelse i Gastronomins enkelhet! Det är inte varje kväll som Paolo Scavinos viner avnjuts i Snickerboa, men ibland händer det! 

Denna afton är det mer speciellt än andra, 2007 Barolo Monvigliero får ta plats i Riedels magnum karaff, ett vin med stor personlighet skall ha stor karaff, enkel matematik! Denna Barolo kommer från vingården Monvigliero som är byns Verduno bästa "Grand cru". De första rankorna planterades 1968 för denna ”Cru” och de senaste är omplanterade 2005. 100 % Nebbiolo, manuell skörd, rigorös selektering och musten får vila i de små franka/österrikiska faten ca 24 månader, innan det försiktigt hälls över på butelj. Att få spegla sig i en Barolo som denna är vackert, klar och tydlig kärna. Doften är löjligt bra, kryddigheten av timjan, nejlika, viol, fuktigt tobaksblad, fatens påtagliga struktur och komplexitet och de mörka bären. Första sippen är som att direkt gå på operans huvudnummer, det är stort, präktigt, finstilt, elegant och burdust på samma gång. Att väcka en snäll jätte är inte alltid så lätt tämjt, men med rätt Gastronomi så flörtar jag omkull vinet så det stänker om det. Men säger jag bara. Skall Ni prova vinet där hemma, så ha en stor förståelse för viner av denna kaliber, inse att vinet inte tar halv taskiga gastronomiska drag, vinet skall ha respekt och uppmärksamhet, släpper Ni tyglarna, så sparkar vinet bakut direkt och vinet kommer inte att leverera. Att dricka en så ”ung” 2007:a är smärre barnarov, spara vinet 10 år så skall ni få se! 

Krämigheten i den söta majskrämen lyckades precis som beräknat tämja vinets galna tanninstruktur, den grillade citronen gjorde sig bra till den unga röda frukt som vinet påtagligt har i denna ålder. Som vanligt så serverades köttet 50 grader och vinet blev lugnare och mer harmoniskt är vad jag vågats hoppats på. Att några flingor salt kan göra underverk med en bäste som detta vin är otroligt! Njutningen är expeditionell. 

”I byn Castiglione Falletto i hjärtat av Barolo, Langhe, hittar vi producenten Azienda Vitivinicola Paolo Scavino. Vinhuset bär namn efter dess grundare Paolo Scavino som gjorde det första vinet 1921. Nu är det andra och tredje generationen som håller i rodret. Pappa Enrico Scavino som följt sin fars fotspår sedan liten och hans två döttrar Enrica och Elisa delar nu arbetet i vingården och källaren. Familjen Scavino är övertygade om att vinerna ”görs i vingården” och att sambandet mellan natur, jordmåner, årstider och årgångar spelar en mycket stor roll för vad vinet slutligen smakar i glaset. Scavinos vinkällare är mycket modern och man har ofta setts som en innovatör vad gäller vingårdsarbete, jäsning, fat och allmän vinifiering. I källaren finns både ståltankar, små franska fat (225 l barriquer) och stora fat på 500 till 2000 liter. – ”Det är inte vad som är på modet som bestämmer hur vi lagrar våra viner utan vad som är bäst för slutresultatet av det specifika vinet”, säger Enrico.

Nästa vin som fått längre tid att komma till sin rätt i karaffen från Riedel är 2011 Domaine du Tunnel Cornas från Rhônedalens norra del.

”Domaine du Tunnel ligger i ett av vinvärldens mest dramatiska och vackra områden, Cornas i norra Rhônedalen. Stephane och Sandrine Robert har skapat sin drömegendom i Cornas branta sluttningar, bakom egendomen ligger den gamla övergivna järnvägstunnel som fått ge namn åt egendomen. Paret Robert gör fantastiska viner på druvan syrah som är eftertraktade runt hela jorden.”

Det är en stor smocka som kommer mot min nos, doften greppar tag i näsan och ger mig en karuselltur som är något så avsevärt kul. Vilken bouquet utbrister vi i kör, vindarna pinar runt våra doftsinnen och vi fylls av eufori, vinet är köttigt, blodigt, komplext, elakt, kraftigt, blöt och mald kalksten finner jag, tanninerna bankar på ordentligt och strukturen i vinet är sagolikt och alldeles, alldeles underbart. Vinet är balanserat och det känns att verket i flaskan kommer från terroirens historia! Gamla stockar med vishet är en självklarhet, att musten sen fått vila i de små klassiska faten är som skrivet i sten. Kunna leverera viner som dessa är fint, gården som startades upp så sent som 1994 och idag äger man ca 7 hk fördelat på Cornas och Saint Joseph. Stephane Robert är det som är dirigent bakom vinerna!

Låt vinet drickas idag, men spara mer än gärna 5-7 år till för att få visa sin storhet. Turen med maten denna kväll var att jag inte sparat på krämighet, nyttighet, syra, sälta eller protein, på så sätt så lyckades jag med att trolla fram storheten i två makalöst goda viner.

De sista dropparna gick till att lugna ned oss med ostar, och gransirap från Jämtland! En Reserva 1878 Falbygdens Ost, krämig men perfekt salt och syrlig. Klassiska Gruyère från Kantonen Fribourg som ligger i den Fransktalande delen i Schweiz, tänk en själva de vackra korna om fått beta på alpbergens ängar och slutningar, god ost med andra ord, sist men inte minst en Spansk tryffelost (glömde namnet) som var totalt orädd i sin smak och form, tog hand om bägge vinerna på ett väldigt gentilt vis.

Middagen i afton fick sluta med grönt te Gyokuro Tanabe Japan, en skaplig äldre och murken Calvados och som pricken över det en skål med Polly, gott!

Vinerna för kvällen finner Ni på Bolaget, 2007 Paolo Scavino, Monvigliero, Barolo Nr 70553 för 499 PIX, ett vin som kostar en peng, men säger jag bara! vinet är värt varenda krona. 2011 Domaine du Tunnel Cornas Nr: 74112 för 369 PIX.